Finanskrisen riskerar att öka takten på nedskärningarna inom sjukvården. Vartannat landsting kommer att gå med förlust i år och underskottet för de tio landsting som går med förlust beräknades bli 1,1 miljarder kronor, motsvarande cirka 2 400 heltidstjänster.Ett av landstingen som går med förlust är Västerbotten.
En del i förlusterna är att ett flertal landsting drabbas av värdeminskning på sitt spekulerade kapital. Ett exempel är att värdet på olika värdepapper som Västerbottens landsting placerat skrevs ned med 129 miljoner kronor i augusti, alltså redan före finanskrisens mer drastiska förlopp.
Redan före detta planerar Västerbottens landsting stora nedskärningar de kommande två åren. Utgifterna ska reduceras med 300 miljoner kronor och därutöver ska 160 miljoner kronor prioriteras om. Vad gäller de 300 miljonerna, kan dessa sparas bl a genom lägre läkemedelskostnader, högre patientavgifter och färre anställda. Landstinget kommer troligen införa någon form av anställningsstopp för att minska personalstyrkan.
Minst 300 vårdjobb hotas därigenom i Västerbotten.
Vad gäller landstingets prioriteringar är planen att verksamhet för 160 miljoner kronor ska tas från en del av landstinget och ges till en annan del. Under hösten har all personal varit indragen i prioriteringspro- cessen via möten, där olika medicinska åtgärder har ställts mot varandra. Alla kliniker ska välja ut de åtgärder som är lägst prioriterade och som utgör tio procent av kostnaden. Därefter ska landstingets ledning och politiker välja ut de tre lägst prioriterade procenten, som då ska tas bort. Västerbottens landsting styrs av s, men alla övriga riksdagspartier står bakom prioriteringsprocessen.
– En liknande process skedde i Västerbotten under mitten av 1990-talet, berättar Frank Pettersson, tidigare landstingsledamot för Rättvise- partiet Socialisterna.
– En effekt blev att patientavgiften för de föräldrar som behövde konstgjord befruktning för att få barn höjdes från 120 kronor till … 75 000 kr! (Nej, detta är inte ett feltryck).
– Istället för prioriteringar krävs kamp för mer resurser. Aktieutdelningar på över 150 miljarder kronor per år de senaste fem åren visar att det finns pengar. Men i fel fickor! avslutar Frank Pettersson.
Tomas Westerström
