foto: RS Malmö
”22 juli 2016. På årsdagen av Utöya, dömer svenskt rättsväsende 1 nazist för 2 av knivhuggen. För misshandel.” Det skrev Showan Shattak dagen då domen föll för de nazister som orsakat honom näst intill dödliga skador.
Det var på internationella kvinnodagen, 8 mars, 2014 som Showan och tre andra antirasister skadades allvarligt efter att nazister misshandlat och knivhuggit dem. Showan fick efter den här kvällen ligga nedsövd på intensivvårdsavdelning i en vecka efter allvarliga och livshotande skallskador. Fyra antirasister knivhöggs. Tre i ryggen och en i magen.
Polisen som anlände till platsen gör det grova misstaget att släppa Andreas Carlsson. Den nazist som till slut blir dömd. Han flyr då till Ukraina där han nyligen varit för att stödja nazistiska organisationer. I ett och ett halvt år var han efterlyst men greps av ukrainsk polis på hösten 2015. Där spenderade han fyra månader i häkte för att sedan utlämnas till Sverige i mars i år.
I juni åtalades Andreas Carlsson och en 29-årig man. De hävdar att det var de som blev påhoppade och att Andreas Carlsson endast använde sin kniv som självförsvar. Men att fyra nazister bestämmer sig att knivbeväpnade ta sig till Möllevången, en traditionellt sett vänstervriden stadsdel, där årets ta natten tillbaka-demonstration just avslutats, för att sätta upp nazistiska klistermärken är minst sagt anmärkningsvärt. Rätten hävdar istället att uppsåt saknas. Därför döms Carlsson till tre års fängelse för grov misshandel istället för åtta år för mordförsök som åklagaren yrkat.
29-åringen frias helt då det saknas bevis för att Showan ådrog sina allvarliga skallskador när nazisterna attackerade. Det ska enligt rätten kunna ha skett tidigare under kvällen. Showan själv minns på grund av skadorna ingenting. Svenskt rättsväsende har inte kunnat ge Showan Shattak upprättelse. Tidigt efter misshandeln uttalade sig polisen om händelsen som ett ”bunkaslagsmål”. Det och att man släppte den huvudmisstänkta visar att polisen från början inte tagit händelsen seriöst.
Efter den nazistiska attacken i Kärrtorp 2013 dömdes en man för mordförsök då han försökt försvara den fredliga demonstrationen mot nazisterna. Svenskt rättsväsende fortsätter att dalta med nazister. Det som Malmö och Kärrtorp däremot har gemensamt är det enorma motståndet som snabbt mobiliserades. 20 000 samlades veckan efter attacken i Kärrtorp, den största antirasistiska demonstrationen någonsin i Sverige, och 10 000 samlades i Malmö efter attacken på Showan och hans kamrater, den största demonstrationen i Malmö någonsin.
Showan Shattak blev en symbol för det antirasistiska motståndet. ”Kämpa Showan” blev orden som spred sig. Orden som skrevs på banderoller på fotbollsläktarna och på husväggarna runt om i världen. Orden blev internationella, precis som antirasismen behöver vara för att inte ge nazister en plattform. ■
