Nya hot mot rätten till familjeåterförening

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Den 27 maj publicerade Röda Korset Sverige en kartläggning över rätten till familjeåterförening i olika europeiska länder.

I juni 2019 beslutade regeringen om att en parlamentarisk kommitté för asylpolitik skulle bildas, bestående av experter och ledamöter från alla riksdagspartier, för att utreda och ta ställning till Sveriges framtida migrationspolitik. 
Bland förslagen som skulle diskuteras och som kommittén skulle ta ställning till fanns:
• Om tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd ska vara huvudregel för den som får asyl.
• Hur lång tid uppehållstillstånden ska gälla och under vilka förutsättningar en person ska få tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd.
• Om asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på ytterligare grunder än de som följer av EU-rätten och svenska konventionsåtaganden. Kommittén ska då särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas.
• I vilken utsträckning som anhöriginvandring ska vara möjlig för familjemedlemmar till någon som har fått asyl i Sverige.
• Om ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring, och hur ett sådant krav då bör utformas.

Kommittén har fram till den 15 augusti 2020 på sig att komma fram till en human, rättssäker och effektiv migrationspolitik med brett stöd i den svenska riksdagen. Det är på grund av denna kommitté som Röda Korset Sverige har publicerat kartläggningen av familjeåterföreningspolitiken i olika europeiska länder. 
Innan den ”tillfälliga lagen”, som nu har permanentats, antogs år 2016 gjordes ingen skillnad på rätten till familjeåterförening för flyktingar respektive alternativt skyddsbehövande. I regel beviljades permanent uppehållstillstånd, och det fanns inget försörjningskrav för familjeåterförening. 
Den tillfälliga lagen införde tillfälliga uppehållstillstånd i 3 år för kategorin flyktingar och 13 månader för alternativt skyddsbehövande. Rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd avskaffades samtidigt som det för flyktingar infördes ett krav på att anknytningspersonen skulle ha välgrundade utsikter att beviljas ett permanent uppehållstillstånd. 
Försörjningskravet gjordes ännu hårdare, och Röda Korset rapporterar att 3 700 familjer nekades återföreningen mellan åren 2016 och 2019 på grund av att kraven inte uppnåddes (på grund av för låg inkomst, osäker anställning eller för liten bostad för en hel familj).

Röda Korset skriver: ”Det förslag som just nu ligger på den parlamentariska migrationskommitténs bord innebär att alternativt skyddsbehövande inte längre ska få undantag från försörjningskravet under de första tre månaderna, utan att detta krav ska gälla omedelbart. I praktiken skulle detta innebära att den absoluta merparten av de alternativt skyddsbehövande inte skulle kunna återförenas med familjen på många år.”
Rapporten nämner också diskussioner om att Sverige måste börja efterlikna sina europeiska grannar, vilket antyder en stramare migrationspolitik, men visar snarare på risken att Sverige får en alltför snäv politik jämfört med resten av Europa. 
Detta kan få förödande humanitära konsekvenser och leda till mycket lidande för familjer på flykt, och försvårar familjeåterföreningen enormt. Kartläggningen visar att i 20 av de 24 undersökta europeiska länderna har flyktingar rätt till familjeåterförening, och i 17 av dem finns inget krav på försörjning. 
Ändå finns förslag om att strama till den svenska migrationspolitiken för att ”efterlikna” andra europeiska länder. 

Efter permanentandet av den tillfälliga asyllagen kommer nu alltså förslag på en ännu hårdare asylpolitik. Detta måste bemötas med ett starkt enat motstånd från asylrättsrörelsen, aktivister, och fackföreningar, i solidaritet med människor på flykt, för att stå emot inskränkningar i de mänskliga rättigheter som detta kommer att innebära i synnerhet för kvinnor och barnfamiljer på flykt.