Utförsäljningen av allmännyttans hyresrätter i Stockholm har gjort att staden förlorat 50 miljarder kronor. Det är pengar som skulle ha kunnat finansiera skolor, äldreomsorg och kollektivtrafik. Istället har de portionerats ut till enskilda hyresgäster som har haft råd att köpa sina lägenheter.– Ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter har varit den största för- mögenhetsöverföringen till vanligt folk som gjorts, säger ombildningskonsulten Torsten Kai Larsen till DN ekonomi.
Men det som Torsten Kai Larsen vill kalla förmögenhetsöverföring till ”vanligt folk” är ingenting annat än en makalös realisation av det skattebetalarna äger gemensamt till enskilda individer, där tumregeln har varit att ju rikare du redan är, desto mer pengar har du chans att tjäna.
Enligt konsulten Mikael Flovén, har staden de senaste 10 åren förlorat totalt 50 miljarder kronor – eller i genomsnitt 1,7 miljoner kronor per såld lägenhet – på ombildningarna.
50 miljarder kronor motsvarar nära två års skatteintäkter för staden, alternativt 5 års utgifter för all skolverk- samhet.
2000-talets stigande bostadspriser gjorde det till en lönsam affär att köpa sin hyresrätt; för den som kunde sälja och flytta, vill säga. Den som vill köpa hyresrätt för att äga sin lägenhet och driva bostadsrättsförening har gjort en betydligt mer osäker affär. ”Klippet” görs ju först då man säljer och flyttar, och om köpet är bra eller inte på sikt hänger helt och hållet på hur marknaden för bostadsrätter utvecklar sig. Och har man tagit lån hänger månadsavgifterna för bostadsrätten helt och hållet på ränteläget.
Totalt har 70 procent av de lägenheter som hittills ombildats legat i innerstaden, men fler och fler lägenhe- ter säljs även i förorterna. Enligt Bilda bostads siffror ligger drygt två tredjedelar av de 19 010 lägenheter allmännyttan har förlorat genom ombild- ningar sedan 2006 i ytterförorter. Här rör det sig väldigt sällan om några miljonklipp och många av fastigheterna har stora renoveringsbehov.
Tillsammans med andra som har hjälpt staden att stoppa de 50 miljarderna av skattebetalarnas pengar i fickorna på enskilda, har nu Torsten Kai-Larsen bildat Sverige Bostadsrättsbildare. När en ombildning går igenom i ytterförorten är det bara dessa professionella borättsbildare som kan vara säkra på att göra en vinst. Deras provision är ju garanterad, oavsett nivåerna på fastighetspriser och räntor.
I förra veckan uppmärksammade DN att hyresgäster på stadens finaste adresser, Norr Mälarstrand 22-24, kunde räkna med en vinst på 3,5 miljoner kronor per lägenhet när fastigheten ombildades.
Ett liknande exempel ger Flovén från Henriksdal, utanför tullarna. Där kunde hyresgästerna i april förra året köpa en trerummare för 700 000 kronor – som idag kan säljas för 2,2 miljoner kronor. För att påskynda ombildningarna, säljer staden regelmäs- sigt ut fastigheterna till ett pris som ligger 30 procent under marknadspriset. I fallet Norr Mälarstrand blev de 30 procenten plötsligt 63 procent: redan en månad efter ombildningen utannonserades en av lägenheterna på 200 kvadratmeter för 13,5 miljoner kronor.
Den lägenheten hade hyresgästen betalat 5 miljoner kronor för att få köpa, vilket ger en vinst på hisnande 8,5 miljoner kronor. Eftersom bostadsrättsföreningen kan låna upp till halva köpesumman för fastigheten, sjunker priset för den ensilde hyresgästen, som får möjlighet att göra ett ännu större klipp. När hyresgästen sedan säljer lägenheten vidare tas låneamorteringarna, som bärs av bostadsrättsföreningen, över av den nye kö- paren.
Att sälja allmännyttans lägenheter under marknadspriser har staden motiverat med att en försäljning till marknadspriser skulle bli för tungrodd: då skulle man helt enkelt vara tvungen att se till att lägenheterna stod tomma innan försäljningen. Det hade å andra sidan haft den självklara fördelen att man sluppit grannosämjan som följt när köpivriga ombildare försökt ragga nöjda hyresgästers samtycke, och den osäkerhet som skapas under köpeprocessen.
Det är också så att andra kommuner som utnyttjar att stopplagen mot utförsäljning av allmännyttan har slopats och säljer hyresrätter, till exempel Uppsala, säljer till marknadspris.
De verkliga motiven till stadshushögerns prissänkning med 30 procent är därför antagligen ideologiska. Man har velat göra sig av med så mycket som möjligt av stadens egendom under innevarande mandatperiod. Samtidigt som man ökar utrymmet för den rika del av befolkningen som har råd att äga sina lägenheter, minskar både utrymme och stadens ansvar för de ekonomiskt svagare.
I Stockholm finns motståndet mot ombildningarna på gräsrotsnivå. Det är hyresgästerna själva som organiserar motstånd när grannarna anlitar professionella borättsbildare som ska få dem att köpa en fastighet de redan äger – tillsammans med Stockholm stads övriga invånare.
Ulrika Waaranperä
