
Även Turkiet, Ryssland och arabstaterna deltar i karusellen – till skillnad från USA, som forsätter att stödja Israels regering med sitt veto i FN mot eld upphör. Men den diplomatiska aktiviteten står i bjärt kontrast till den ytterst begränsade öppna kritiken mot Israels våld.
Fredrik Reinfeldt har för sin del endast uttalat två korta meningar, med pliktskyldiga krav på omedelbar vapenvila, öppnade gränser till Gaza och slut på Hamas raketattacker.
– Det är inte mycket jag kan säga offentligt, försvarar sig Carl Bildt, som medger att diplomatin har ”dramatiskt komplicerats både politiskt och humanitärt” av Israels invasion.
Diplomatin drivs av risken för att de explosiva protesterna mot kriget på arabvärldens gator ska leda till nya vågor av terrorism eller rentav revolutioner och krig.
Drottning Noor i Jordanien och emiren av Qatar är två som öppet varnat för detta.
”Egypten har länge kokat av vrede”, varnar Abdel Bari Atwan, redaktör för den panarabiska tidningen Al Quds Al Arabi, i en kommentar och fortsätter: ”folket förödmjukas mer och mer av regeringens politik gentemot Israel. När Tzipi Livni (Israels utrikesminister) valde Kairo som platt- form (för sin beredskap att gå till militär aktion mot Hamas), var det en stor förödmjukelse av egyptisk stolthet. Egypten är på randen av förändring, och regimen kan störtas som ett resultat av det här”.