”Pensionärer ska inte behöva stå med mössan i hand!”

2010-04-29 18:35:11




När dagens pensionärer var i arbetsför ålder hade de säkert inte drömt om den situation de nu hamnat i. Många av dagens ålderspensionärer började jobba vid 14 års ål­der. De räknades då som vux­na och så sent som på 1960- talet var det mer regel än undantag att man slutade skolan efter 7:an och började ar- beta.

Kvinnorna slutade ofta förvärvsarbe­ta när de gifte sig och fick barn och har därför hamnat i en ännu värre situation än många män. De har då ba­ra s k garantipension och om de har tur får de bostadstillägg.
Denna garantipension finns också för dem som har bott i Sverige i 40 år, men inte förvärvsarbetat. Om man bara bott här i t ex 30 år minskas beloppet med enfjärdel.
Hel garantipension låg år 2009 på mellan 6 777 kronor och 7 780 kronor. Hur stor den blir beror på när man är född och om man är gift.
Eftersom basbeloppet sänks med 400 kronor 2010 kommer garantipen­sionen att minska med 0,9 procent. Garantipensionen, som är lika oavsett livsinkomst, skrivs bara upp med prisindex. Och hänger inte med när löntagarnas inkomster ökar.

De som förvärvsarbetat mesta delen av sitt liv får ofta någon form av tjänstepension, men det var inte alltid fallet tidigare. Därför infördes  ATP-pensionen (allmän tilläggspension) efter en folkomröstning på 1950-talet. Detta medförde att det man tjänat under sina 15 bästa år var pensionsgrundande. Genom ATP-sy­stemet skulle man få 60-65 procent av inkomsten i pension.
Genom kollektivavtal kunde man också få en s k avtalspension, men alla arbetsgivare har inte kollektivavtal eller andra pensionslösningar. Dess­utom har många sådana avtal en und­re gräns för när man börjar betala in till sådana pensioner. För mig började det när jag var 27 år.
De senaste 30-35 åren har det tillkommit att ”vanligt” folk kunnat betala in privata pensionsförsäkringar, för att få lite bättre pension.

ATP-systemet skulle vara oberoende av statens ekonomi. En viss pension garanterades oavsett pengakriser, aktiekriser, inbetalningar till systemet. Men när då antalet pensionärer börja­de komma upp i ett stort antal, kom man på att man betalade ut mer än man fick in i inbetalningar. Vad gör man då i Sverige? Jo en utredning tillsätts förstås. Man går då från en modell där pensionen baseras på slutlö- nen till ett system där inkomsten un­der hela arbetslivets upp- och nedgångar påverkar.
Ett drägligt liv som pensionär kräver då 40 års arbete med en bra avtalspension. Vad det kommer att medföra för dem som är inne i arbetslöshet är förödande både nu och i framtiden.
Den största bristen är den s k ”bromsen” som för in ett element där riskerna i ekonomin automatiskt skyfflas över på pensionärerna. Pengarna som betalas in för pensioner hamnar i pensionsfonder och när aktiekurserna sjunker i en kris räknas pensionerna ner. Det sas om bromsen att ”det kommer aldrig att inträf­fa”, för aktiekurserna går ju bara upp­åt.

Sen infördes PPM-pensionerna som är ännu mer kurskänsliga och där folk ”själva får bestämma hur deras pension ska utvecklas”. Hur ska en ”vanlig människa” kunna gissa sig till hur man bäst förvaltar sina pensionspengar? Dagens pensionärer är bara marginellt påverkade av denna pension, då ingen ännu har haft ­möjlighet att få ut full PPM-pension.
Utöver pension kan man i regel få bostadstillägg för pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg för pensionärer (SBTP). Maximalt bostadstilllägg är 4 650 kronor i månaden till o- gifta ålderspensionärer och 2 325 kronor i månaden till gifta för 2008.
En person som gick i pension år 2006 fick ut nästan 65 procent av sin nettolön i nettopension. År 2012 får personen inte ut mer än 52 procent.
Det politiska skikt som genomfört pensionsreformen är själva rika och behöver inte känna någon oro för framtiden som pensionärer. De lever precis som direktörer och aktieklippa-re, som förutom sina höga löner även ser till att få bra tjänstepensionsavtal plus privata pensionsförsäkringar etc.
Pensioner är ju inte bara en frå-
ga om pengar in och pengar ut, det handlar också om rättvis fördelning av samhällets resurser.

Göran Persson erkände
under ett besök i Australien och Nya Zeeland år 2005 att han ”var säker på att det man beslutat inte kommer att vara populärt inom 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort”.
Det mest omoraliska i pensionärernas situation är att de betalar mer i skatt på sin pension än en löntagare med samma månadsinkomst. Borgarnas regeringspolitik har medfört att en pensionär betalar omkring 700 kronor mer i skatt per månad än vad en löntagare med motsvarande inkomst gör.

Man kan tycka att pensionärer kanske inte har samma utgifter för ”inkomstens förvärvande” som en löntagare – arbetsresor, kläder, o dyl. Men de har ofta en annan utgift som är högre än många löntagare: Sjukvård, tandvård, medicin, fotvård och färdtjänst m m.
Om en pensionärs frikort för läkarvård går ut samtidigt med apoteks­frikortet, kan det slå sönder hela eko- nomin för flera månader framöver. Det finns pensionärer som inte har råd med både läkarbesök och medicin, utan får prioritera.
Pensionärer kan få färdtjänst, men i Stockholms län får man 72 resor/år till en kostnad av 70 kronor/resa och max 3 mil. Åker man 3,5 mil får man betala dubbelt. Och sen samma kostnad tillbaka.
De kan få hjälp av soc, men de flesta pensionärer drar sig för att begära hjälp därifrån, de är uppfödda med att det är skamligt och det är ett tänk som är svårt att få bort. De kan få hjälp med städning, tvätt, handling o dyl, men det kostar pengar. Det ska finnas ett tak för vad de ska betala, men är de gränsfall får de ingen hjälp med att lösa problemet.
I Haninge har äldreomsorgen och soc separerats. Säkert en i sig bra tan­ke, men pensionärer har ofta svårt att se två olika myndigheter och att de måste begära hjälp från bägge. De får dessutom ingen hjälp från äldreomsorgen att begära hjälp hos soc.

När jag växte upp på 1950-60-talet var en pensionär jättegammal vid 75 års ålder. Idag finns det många som är 95 år eller äldre. Många bor kvar hemma mer eller mindre frivilligt. De måste i princip ha behov av tillsyn dygnet runt och vara rullstolsbundna för att få komma till ett boende. Om det sedan är ett gift/sambopar får då inte båda flytta in på boende, utan ba­ra den som är sämst, och måste sedan den andra också få hjälp får de ändå inte bo tillsammans.
Det är inte rätt att de som arbetat ett helt långt liv – kanske uppemot 50 år – ska behöva ha det så här. De ska ha en skälig pension som de kan leva på. De ska inte behöva stå med mössan i hand och be om ekonomisk hjälp!
Mi Alforsen
kandidat för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

 Fakta pensioner ▼

  • Medelvärde pension för kvinnor 85-89 år: 8 883 kronor i månaden.
  • Medelvärde pension för män 85-89 år: 15 767 kronor i månaden.
  • Medelvärde pension för kvinnor 65-69 år: 12 867 kronor i månaden.
  • Medelvärde pension för män 65-69 år: 18 825 kronor i månaden.
Källa: SCB 2008

 RS / Offensiv kämpar för ▼

  • Pensionärer ska inte betala högre skatt än löntagare.
  • Allas rätt till en bra pension.
  • Pensionärer ska ha fri sjukvård och medicin. 
  • Pensionärer ska ha en ekonomisk möjlighet att åka från t ex Jordbro till Upplands Väsby om de t ex har en vän som bor där utan att det ska kosta 280 kronor. 
  • Pensionärer ska även ha möjlighet att få riksfärdtjänst utan att bli ruinerade.
  • Pensionärer ska ha rätt till städ, tvätt- och annan hjälp utan att behöva tveka p g a kostnader.
  • Pensionärer ska ha rätt att få flytta till boende om/när de själva vill och har man en partner ska man inte behöva separeras.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!