Det är i höst fyra år sedan Per Johansson, då ordförande i den stridbara Seko klubb 119, efter en hård facklig kamp för säkerheten i tunnelbanan sparkades från sitt jobb som tunneltågförare av Connex/Veolia. Idag är han åter på banan som en av de oberoende kandidaterna för AbetarInitiativet i EU-valet.Vilka frågor tycker du är viktigast att driva i EU-valet?
– Jag tycker det är viktigt att vi fokuserar på kampen för jobben och fördelningen av krisens bördor, där fackföreningarna ska visa att de är fackföreningar. Vi ska inte betala kapitalägarnas kris två gånger. I EU-valet är självklart Lavaldomen och strejkrätten viktiga frågor. Och så klimatfrågan, oavsett det ekonomiska läget, tillägger han.
Per Johansson ägnar en stor del av sin fritid åt ringmärkning av fåglar på Landsorts fågelstation och även i sina gamla hemtrakter i Hälsingland.
– Vi kan se att fåglarna idag kommer betydligt tidigare än för 20 år sedan. Det är ett tydligt belägg för att det händer saker med klimatet.
Per ångrar ingenting av striden för säkerheten i tunnelbanan, som kostade honom jobbet hösten 2005.
– Tyvärr är flera av tunnelbanans säkerhetsfrågor fortfarande olösta. Dels därför att Connex/Veolia satt pengarna före säkerheten och dels på grund av flata myndigheter.
– Det är en skandal att Haverikommissionen ännu inte har publicerat sin utredning om tunnelbanebran- den i Rinkeby i maj 2005. Det har tagit längre tid än utredningen om Gottrörakatastrofen.
En större katastrof där två tåg kunde ha fått stopp med kraftig rökutveckling mitt i en tunnel undveks tack vare att föraren i sista stund larmades av en passagerare om brand sju vagnar bak i tåget. Det kunde ha kostat uppåt 1 000 personer livet.
– Och fortfarande körs samma gamla vagnar, trots att man inte säkert vet varför det brann och att det brunnit två gånger sedan dess.
Andra olösta problem gäller nya fall av icke fungerande larmtelefoner och att förare riskerar att skadas av de nya tågens frontruta därför att den skulle tryckas in om någon hoppar framför tåget.
Två vilda strejker och en lång höst av hård lokal kamp bevisade att Per Johansson hade starkt stöd av medlemmarna och många resenärer. Även Sekoavdelningen i Stockholm gav stöd. Dessvärre var stödet svagt från det egna förbundet, som bara drog igång en allmänt hållen kampaj för facklig yttrandefrihet, för att inte tala om LO:s totala tystnad.
– Det är inte bara jag som har svikits. Fackens frontgubbar och -tjejer måste försvaras av hela fackföreningsrörelsen, säger han.
Per Johansson, som idag kör pendeltåg och fjärrtåg för Traindriving Rental AB, varnar också för regeringens förslag om total avreglering av persontrafiken på järnväg.
– Det blir hård kamp om trafiken på rusningstiderna, men ökad risk för nedläggningar av mindre lönsam regiontrafik. De som framförallt kommer att utöka sin trafik på SJ:s bekost- nad är andra länders statliga bolag, spår han.
Arne Johansson
