Nedskärningar för 450 miljoner kronor planeras på Skånes universitetssjukhus (SUS) i Lund och Malmö. Detta motsvarar 5 procent av hela budgeten, pengar som främst kommer att sparas genom massiva personalminskningar.Vårdfackets tidning skriver att besparingskraven motsvarar så mycket som mellan 600 och 1 000 vårdjobb, en katastrof för den kvarvarande personalen och patienterna. Offensiv talade med Vårdförbundets ordförande i Skåne, Pia Arndorff, som beklagar sig över att politikerna ”tröttar ut oss med ständiga krav på besparingar”. Logiken bakom besparingskraven är mycket underlig, när patientunderlaget på senare tid har ökat har kostnaderna också ökat. Då beslutar politi- kerna att pengar måste sparas genom att minska personalantalet. Alltså att fler patienter leder till mindre personal.
– Man tittar inte efter vilka behov som faktiskt finns, istället ser man bara till hur mycket pengar man har, konstaterar Pia Andorff, ordförande för Vårdförbundet i Skåne.
– Man måste se personalen som investeringar, inte som kostnader, argumenterar Pia Arndorff.
– Följden av årtionden med nedskärningar har resulterat i att 20 procent av vårdbudgeten går till att han- tera fel som begåtts i vården som en följd av effektivitetskraven och perso-nalbristen. Istället för att se till kortsiktiga budgetmål och sparka perso- nal, hade nyanställningar kunnat minska de stora summor pengar och de mänskliga lidande som felbehandlingarna kostar samhället.
Även om fackets argument mot nedskärningarna är goda, saknar fackavdelningen någon som helst strategi för att stoppa desamma och rädda vårdjobben. Fackbyråkratins passivitet ursäktas med att ”arbetsgivaren har ensidig beslutsrätt”.
För att rädda jobben och välfärden krävs en helt annan inställning och en mobilisering av fackens medlemmar till högljudda protester. Nedskärningarna i krisens spår slår idag mot många sjukhus och vårdcentraler runtom i landet. Samordnade landsomfattande demonstrationer vore en bra början på en aktiv kamp för att försvara vårdjobben.
Ammar Khorshed
