SSU inbjöd onsdagen den 9 april till samtal och debatt på temat ”På jakt efter arbetarklassen”. I panelen satt Anneli Jordahl, frilansande journalist och författare, Anders Szögi, deltidsarbetande lokalvårdare på ett call-centerföretag och medlem i SSU, och Åsa Junkka, distriktsordförande för SSU i Norrbotten. Seminarieledare var Daniel Suhonen, tillika redaktionschef för Tvärdrag, SSU:s tidning.Anneli Jordahl inledde seminariet med att berätta om och utifrån sin bok Klass – är du fin nog. Där tog hon bland annat upp vad vi redan alla vet, att du får fördelar om du har rika föräldrar. Genom att dina föräldrar ofta har ett nätverk av bekanta som till exempel råkar vara läkare, kan du swischa förbi eventuella vårdköer. Hon sa att nu talade man hellre om etnicitet, kön och sexuell läggning istället för att använda ordet klass.
Alexander Szögi berättade att han tyckte att arbetarklassen har blivit osynlig, precis som det står på Tvärdrags förstasida. Där har han skrivit en artikel om ”jakten på arbetarklassen”. Han avslutade sitt inlägg med att berätta om att han jobbar deltid som lokalvårdare.
– Jag trivs med yrket, jag träffar så många intressanta människor, sa han och framställde det som att han skulle kunna ha ett av samhället sett ”finare yrke”, men ändå har valt att jobba deltid som lokalvårdare.
Osynliggjorda intressen
Han verkar ha glömt bort vardagen för arbetare; man kämpar för att få ihop till hyra och mat, för att kunna försörja sig själv och sin familj. Alexander kanske är nöjd med sitt yrke, men de flesta lokalvårdare behöver bättre löner och arbetsvillkor, då arbetet utförs för att överleva – inte för att träffa spännande människor. Han kanske anser sig ha ”hittat” arbetarklassen på sin jakt, men glömmer bort att arbetares intressen görs osynliga av det politiska etablissemanget, även av socialdemokraterna.Åsa Junkka tyckte att eftersom samhället ändrats så måste vi anpassa oss till det. Hon betonade att numera har SSU både ändrat värdering och riktning…
– Ja, men åt vilket håll?, replikerade en av åhörarna.
Efter att de tre talat skulle det bli debatt.
– Ni har talat om att arbetarklassen är osynlig. Enligt min uppfattning har det att göra med att arbetarklassen inte längre har ett parti. Jag tycker att socialdemokraterna har förborgerligats och inte längre står för en politik som gynnar arbetarklassen, började Johanna Evans sitt inlägg, och gav den privatiseringsvåg som hotar tekniska förvaltningen i Luleå som exempel på socialdemokraternas borgerliga politik.
Avbrutna inlägg
Seminarieledaren hade uppenbarligen inga svar på hennes kritik, utan avbröt:– Det är jättefint att du kommer hit med ett färdigskrivet tal för att kasta skit på socialdemokraterna.
– Jag har under seminariet antecknat punkter jag vill ta upp i debatten. Eftersom jag sa att socialdemokraterna har gått åt höger ville jag också ge argument för denna åsikt, kontrade Johanna.
Seminarieledaren tystnade och lät henne fortsätta sitt inlägg. Hon påpekade att politiker som får en massa privilegier tappar förankringen i arbetarklassen och därför inte kan föra en politik som gör arbetarklassens röst hörd. Hon avbröts dock på nytt av den arroganta seminarieledaren, som när Sven-Mikael Nyström från RS skulle prata, visade att debatten bara fick innehålla inlägg som han godkände:
– Det var ju faktiskt socialdemokraterna som sålde ut Telia, började Sven Mikael och syftade på en artikel i Tvärdrag som talade om aktieägarnas miljardvinster.
Mycket längre hann han inte innan han fräckt blev avbruten och tillsagd att han inte höll en ”god debatton”.
– Om detta är framtidens socialdemokrater, så blir man mörkrädd, sa en av mötesdeltagarna.
Det visar på behovet av att bygga ett nytt kämpande arbetarparti.
Signe Engström
