Kriget på Sri Lanka drivs av president Mahinda Rajapakses singalesiskt-rasistiska regering mot minoritetsbefolkningen i norr, tamilerna. Hans regim bedriver också ett allt hårdare förtryck mot alla som protesterar mot kriget, där ibland Rättvisepartiet Socialisternas systerparti United Socialist Party. Krigsrustningen bekostas av allt sämre villkor för arbetare och fattiga på hela ön.
Onsdag 8 april samlades 60 personer utanför den indiska ambassaden på Adolf Fredriks Kyrkogata för att protestera mot Indiens inblandning i konflikten.
Demonstrationen var ett led i en internationell protestdag. Protesten var utlyst av www.stoptheslaughteroftamils.org, som lanserats i Chennai i Indien på ett möte med 600 deltagare. Flera talare på pekade indiska imperialismens både ekonomiska och militärt intresse i grannön. Den indiska militären bygger radarbaser som ger information till Sri Lankas militär.
– Den indiska imperialismen vill vara en militär och ekonomisk stormakt i området, sa Per-Åke Westerlund från Rättvisepartiet Socialisterna, som var en av talarna på demonstrationen. Demonstranterna gick även in i byggnaden ända fram till ambassadens dörr för att visa sin ilska. Ambassaden har tagit emot ett protestuttalande och kommer att meddela den indiska regeringen om demonstrationen.
Dagen innan samlades ett 100-tal från tamilska organisationer i Sverige på Sergels torg och gick till utrikesdepartementet (UD). Tamilerna demonstrerade bland annat mot att Boforskanoner används av Sri Lankas armé. Kanonerna används även för kemiska vapen.
Demonstrationen lämnade ett protestbrev till personalen på UD och krävde ett uttalande mot de attacker som krävt tusentals människoliv på kort tid.
Starka känslor väcktes bland demonstranterna när UD hänvisade till information från EU och sa att Sverige ska ge bistånd till Sri Lankas regering för återhämtning. En demonstrant kommenterade att ”de säger att Sverige ska skicka bidrag till Sri Lankas regering. Det är de som bombarderar – pengarna kommer att gå till deras krigsmaskineri. När jag pratar med mina släktingar tar vi farväl eftersom vi inte vet om vi kan höras igen. Sverige och Västregeringarna blundar för kriget.”
Kaan Özsan