Stridsflygplan istället för välfärd

Fördjupning:

1. Den mest reaktionära regeringen på årtionden av Miranda Schenk

2. Klimatfientlig politik för ökade utsläpp av Offensiv

3. Stridsflygplan istället för välfärd av Louise Strömbäck

4. Den svenska välfärdsstaten 1945-1980: En glimt av socialismen, men på bräcklig grund av Jonas Brännberg

5. Välfärdens uppgång och fall av Per Olsson

Del 2: Stridsflygplan istället för välfärd

Av Louise Strömbäck

Långa vårdköer, höjt högkostnadsskydd på läkemedel, stora klasser i skolan och barngrupper på förskolan och extremt hög arbetsbelastning är bara några exempel på hur välfärden attackerats och försämrats. Taket för högkostnadsskyddet för läkemedel höjdes 2025 från 2 900 till 3 800 kronor – ett mycket hårt slag mot sjukskrivna och pensionärer som redan får väldigt lite pengar. A-kassan försämrades också under 2025, och ersättningsnivån sjunker nu betydligt fortare än tidigare.

För Sveriges makthavare och ekonomiska elit är det ingen uppoffring att slakta välfärden för att bekosta en extrem ökning av försvarsbudgeten; det är en seger, och djupt ideologiskt rotat. De har under årtionden bara kunnat drömma om att nedmontera välfärden i den här takten, och kriget i Ukraina gav dem den perfekta ursäkten. Den gamla fienden Ryssland är tillbaka, och rysskräcken kunde väckas till liv i befolkningen utan några större ansträngningar. Kalla krigets propaganda lever kvar i svenska folkets medvetande, och dagens propaganda bygger vidare på den.
Nedmonteringen av välfärden är inte bara en fråga om ekonomiska prioriteringar. Hade det handlat om det hade man kanske inte sänkt olika skatter med mångmiljardbelopp. Det innefattar bland annat ett ökat jobbskatteavdrag för höginkomsttagare, och en höjd brytpunkt för att betala statlig skatt.
Attackerna på välfärden är inte bättre. Samtliga av Sveriges regioner har personalbrist, särskilt inom vård och omsorg. Det leder till en ökad arbetsbelastning, som i sin tur leder till fler sjukskrivningar och en ännu större personalbrist.
Sveriges militärbudget å andra sidan har ökat i rasande fart de senaste åren. Från 93 miljarder kronor år 2023 till 125 miljarder 2024 till 138 miljarder 2025. Under 2026 kommer det öka till hela 175 miljarder kronor – 2,8 procent av BNP. Sedan år 2014 har Sveriges försvarsbudget ökat med nästan 400 procent.
Regeringens mål är att försvarsutgifterna ska höjas till 3,5 procent av BNP fram till år 2030, som ett steg mot Natos mål att 5 procent av BNP ska läggas på militära utgifter år 2035. Utöver det innebär medlemskapet i Nato en direkt årlig avgift på en halv miljard kronor till Natos gemensamma budget.
Sveriges regering har även valt att spendera enorma summor pengar på andra militära utgifter. Sedan kriget i Ukraina inleddes i februari 2022 har Sverige bidragit till Ukraina med 114 miljarder kronor. Av dessa pengar är 90 miljarder kronor direkt militärt stöd, inklusive vapen, ammunition och stridsvagnar. Enbart 3,5 miljarder kronor har gått till humanitärt stöd.

Välfärden är på väg att avskaffas i Sverige, samtidigt som Sveriges ledande skikt vill skicka unga människor för att dö i andra länders krig. Militariseringen måste få ett stopp. För en nedmontering av militären och en verklig upprustning av välfärden.■