”Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän fortsatte att öka – med ytterligare 210 kronor till ett ökat snittlönegap från 4 300 till 9 700 kronor på 15 år”.
Folkpartiet föreslår lägre ingångslöner och fördubblad tid för ungas provanställningar till 12 månader. Svenskt Näringsliv tackar och vässar tänderna för en ny avtalsstrid för sina käpphästar om enbart lokala lönepåslag, inga låglönesatsningar och frysta lägstalöner.Men att sänkta ungdomslöner skulle ge fler jobb till de i augusti 116 000 arbetslösa mellan 15-24 år, är förstås rent nys. Som Handels och Hotell- och Restaurang (HRF) har visat i en ny rapport, gav regeringens sänkta arbetsgivaravgift för unga under 26 år – som motsvarade sänkt lägstalön med 13,8 procent – ingen effekt. I själva verket minskade andelen unga en aning.
Frågan är hur Jan Björklund har tänkt sig att en 18-åring inom HRF med en lägstalön på 14 034 kronor ska kunna försörja sig?
Låga lägstalöner hämmar allas löner och ökar samtidigt lönegapet.
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä avvisar FP:s framstöt med att ”de ska ge fan i våra löner”. Men det är dessvärre ingen garanti för att LO-facken nu är beredda att skärpa sig.
Löneökningarna 2010 var de lägsta på 55 år, med IF Metalls krisavtal som främsta lönesänke – vilket också bidrog mer än LO:s jämställdhetspott till att ge kvinnofacken en hundring mer än männen, vars löner annars har ökat sitt försprång i fyra år.
Hur som helst fortsatte löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän att öka – med ytterligare 210 kronor till ett ökat snittlönegap från 4 300 till 9 700 kronor på 15 år (13 700 kronor inom tillverkningsindustrin). För att inte tala om trenden mot ökade vinster på bekostnad av allas löner.
Förhoppningsvis kan ändå FP:s och Svenskt Näringslivs provokationer i en tid av fortsatta rekordvinster trots krissignaler tända en gnista av kampvilja.
