Varför brinner förorterna?

2013-05-29 12:05:43

foto: Anna Löfgren
Upplopp med bränder, som i Husby, har under den gångna veckan förekommit i flera städer.

Varför blev det upplopp i Husby och Stockholms förorter? Detta är det stora samtalsämnet vid varje fikabord inte bara i Stockholm utan över hela världen, tycks det.

Som så många gånger förut går Hanne Kjöller – DN:s ledarsidas svar på Maud Olofsson – i bräschen för högerns ideologiska krig mot vänsteridéer och vanliga människor i för­orten. Den 24 maj försöker hon hacka sönder varje klassanalys med sitt klämkäcka snusförnuft. Hon ifrågasätter varför det inte finns några ljudinspelningar av polisens rasism. Och kravallerna kan ju inte vara högerpolitikens fel: ”Som om de som nu sätter bilar i brand ens var med i a-kassan eller utförsäkrade med värk i axlar och leder.” ”Och om det nu ändå var den typen av påstådd nedrustning som förklarade händelserna i Husby så borde det väl snarare vara Norrlands inland som stod i lågor.”
Hanne Kjöller har plockat upp nå­gra små detaljer och så simsalabim är de sociala frågorna borttrollade. En av Offensivs representanter mötte Hanne Kjöller redan 2002 i en debatt ett år efter Göteborgskravallerna. Samma sak då, det finns inga strukturer att diskutera. Vilken otrolig slump att av de 170 poliser som anmäldes av demonstranter 2001 åtalades fem. Ingen fälldes. Inte ens de som sköt Hannes Westberg i ryggen så att han var nära att dö (trots mängder av bildbevis och filmer). Vilken slump att 80 demonstranter där­emot blev dömda, varav många till flera års fängelse för ”våldsamt upplopp”.

Borgerlighetens syn på upploppen kan sammanfattas med att det beror på individer från ”andra kulturer” som inte sköter sig.
Bo Sundin (moderat ordförande i stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista) hänvisar till ondskan: ”Det är alltid så med de här onda krafterna som ställer till upplopp och förstör att de skyller på någon annan och i det här fallet är det politikerna.”
Statsminister Fredrik Reinfeldt betonade den 21 maj att det handlar om en grupp unga arga män. När han fick frågan om vilken roll klass-klyftor spelar svarade han att svensk ekonomisk utveckling varit bred och bra för alla. Därefter kom han snabbt in på att skylla på invandringen: ”Det här visar att vi ska ta på allvar att det uppstår spänningar i ett land som Sverige där människor kommer från olika kulturer från hela världen.”
Justitieminister Beatrice Ask (M) försökte i tv göra en poäng av att alla får gå i skolan. Detta är en självklarhet i ett demokratiskt samhälle och något som arbetarrörelsen kämpat sig till, det är inget vi ska behöva känna tacksamhetsskuld för gentemot Ask & Co.

Ett stort problem är däremot att så många slås ut från skolan. Skolan är totalsegregerad och måste göras om från grunden.
En växande skara barn går inte ens i grundskolan medan andra åker över halva Stockholm för att gå i ”rätt” skola. Skolor i förorterna för eleverna som blir kvar klarar inte att ge alla en bra utbildning. I Husby går 36 procent av eleverna ut grundskolan utan att ens ha behörighet till yrkesprogrammen. 200-500 ungdomar i 20-årsåldern varken pluggar eller jobbar i Husby (siffrorna varierar). I hela landet rör det sig om 77 000.
Det är heller ingen nyhet att ungdomars psykiska ohälsa ökar. Senast den 27 maj kom Socialstyrelsen med en rapport om detta. ”I stort sett alla typer av symptom ökar. Ångest, nedstämdhet, depression och hela det neuropsykiatriska spektrat som adhd och autism”, kommenterade Marit Gustavsson på barnpsykiatrin i Jönköping.
Kravallerna har redan spridits till exempelvis Lysekil och det är inte helt osannolikt att de även sprids till Norrlands inland. Men det är inte det mest troliga. Ungdomar flyttar i brist på utbildning, jobb och framtidsutsikter från inlandet, eller så kan problemen speglas i drogmissbruk och självskadebeteende.
I mindre samhällen där fler känner varandra och där polispatrullering per bil på gångvägar, ständiga id-kontroller, REVA-spärrar, dödsskjutningar och dragna vapen mot unga inte exi­sterar utgör inte heller polisen samma provokation.
Vem har sagt att de som tänder på bilar är utförsäkrade från a-kassan? Självklart är det något som drabbar familjerna de växer upp i. Reinfeldt blåljuger om klassklyftorna.

Under perioden 2006-2010 minskade den fattigaste tiondelen enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sina inkomster med 3,4 procent, samtidigt som den rikaste tiondelen ökade sina inkomster med 13,8 procent. Även när sossarna styrde ökade klassklyftorna, som följd av deras högerpolitik.
”Skärp er och skaffa er moral”-
inställningen har fått ett visst gehör bland folk. Avskyn för vandaliseringen är lätt att dela. Däremot är det väldigt splittrande att stanna vid ett fördömande av föräldrarna, ofta ensamma mammor.
Många sliter som djur för att få ihop vardagen och för att få trygga barn. Att det behövs mer stöd för föräldrar visas till exempel i gehöret för stadens nystartade föräldrastödsprogram som 5 000 föräldrar anmälde sig till i höstas (långt fler än antal platser).
De politiker som nu fördömer våld är själva representanter för ett samhällssystem som använder våld, hot och repressalier för att upprätthålla förtryck och klyftor.
I ett socialistiskt samhälle däremot skulle befolkningen gemensamt äga tillgångarna och styra demokratiskt. I stället för egoismens rovdrift skulle allas lika värde, gemenskapen och solidariteten vara ledstjärnor.
Rasismen – våldets ideologi – har fått ett uppsving den senaste veckan. Jimmie Åkessons text på Sverigedemokraternas hemsida om ”en aldrig sinande ström invandrare till våra problemområden” har delats och rena nazister har inspirerats till våldsdåd under täckmantel av ”medborgargarden”.

Rättvisepartiet Socialisterna har
sedan 1990-talet förespråkat förortsuppror och då menar vi enad kamp. Vandaliseringen av bibliotek, bilar och skolor splittrar och försvårar kampen. Vändpunkten i Husby kom på onsdagen först med Nätverket Järvas Framtids manifestation, där 500 samlades på torget och fördömde både polisvåld, vandalisering och lade ansvaret på högerpolitiken. Denna manifestation bojkottades av svensk mediarapportering men var viktig för att skapa en annan stämning, vilket även Streetgäris demonstration på kvällen gjorde.
Det är också så att tusentals människors nattvandrande runt om i Stockholm har varit mer effektivt i att skapa lugn än polisens agerande.

Vi anklagar högerpolitiken för att stå för ett samhällsbygge som exploderar – nu har Sverige hunnit ikapp resten av Europa – men det är egentligen skåpmat under kapitalismen.
Det är de passiva fackföreningsledarna som borde ställas till svars.
Hade det funnits stora sociala rörelser mot orättvisorna, med strejker och massdemonstrationer som verktyg, och hade det funnits ett stort socialistiskt arbetarparti i kampen, hade inte kravallerna ägt rum.
Arbetarorganisationer måste byggas upp igen. Alla diskuterar den senaste veckans händelser och orsaker. Nu är frågan vilka som tar steget till att bli aktiva för ett nytt sorts samhälle.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver:

  • Omedelbar satsning på fler fältassistenter, nattvandrare och ungdomsgårdar.
  • Satsa på skolor och yrkesutbildning. Alla elever ska klara skolan och känna sig välkomna.
  • Arbete åt alla. Skapa jobb genom förbättrad kommunal service, bygge av bostäder, varsamma renoveringar, utökad kollektivtrafik m m. Upprustning av förorterna på de boendes villkor.
  • Storsatsning på sommarjobb och gratis fritidsaktiviteter i sommar och framöver.
  • Full kompensation till de som drabbats av bilbränder och skadegörelse – inga höjda försäkringspremier.
  • Oberoende utredning av polisens dödsskjutning i Husby. För en demokratiskt kontrollerad och dialoginriktad närpolis.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!