3-0 till de vårdanställda

2008-04-29 17:45:03




Efter första veckans vårdstrejk står ställningen 3-0 till de strejkande. Vårdförbundets medlemmar har lyckats genomföra strejken sammanhållet och med starkt tryck underifrån, de har vunnit opinionen och spräckt hål på arbetsgivarnas skrämseltaktik. Men hur kan strejken vinna?

Strejken är väldigt solid. Vårdförbundet har bara i Stockholms län fått 800 medlemmar under april månad. Men arbetsgivarna uppträder aggressivt och försöker organisera strejkbrytare. Varslet gäller även oorganiserad personal, men generellt sett har kommuner och landsting vänt sig till oorganiserade och hävdat sin rätt att göra detta. Detta lyckas i enstaka fall.
När cheferna vänt sig till andra yrkesgrupper som blivit ålagda arbetsuppgifter som inte är deras, framförallt i Västra Götaland, har detta besvarats av SKTF och Kommunal som begärt förhandlingar. Andra exempel är Södersjukhuset och Trelleborgs lasarett, där de röda strejklapparna har rivits ned. Strejken har långtgående effekter för landsting och kommuner. Till exempel Region Skåne tvingas köpa behandling av svårt sjuka cancerpatienter från andra län.

Stämningen på topp

Kampstämningen hålls uppe. I stad efter stad har de vårdanställda gått ut i stora demonstrationer; flera hundra i Västerås onsdagen den 23 april, 1 000 i Linköping i torsdags, 600 i Helsingborg på fredagen och 150 i Trelleborg, 500 i Umeå på lördagen, liksom 350 i Luleå. I Östersund stod det en sjuksköterska i varje rondell och agerade rondellhundar den 24 april.
Gräsrotstrycket underifrån i Vårdförbundet, som i sig ledde fram till strejken, har fortsatt under strejkens gång. Detta har pressat förbundsordförande Anna-Karin Eklund vänsterut vilket bland annat syns på beslutet om att hålla tal under vänsterpartiets förstamajsamling i Kungsträdgården, något som har fått högern att gå i taket. ”Så omdömeslöst att man häpnar”, skriver Barbro Hedvall på Dagens Nyheters ledarsida. Mot en stark strejk framstår arbetsgivarsidan som hycklande och tveeggad. Till och med Henrik Brors på Dagens Nyheter belyste detta den 28 april:
”I valet 2010 kommer alla partier att lova satsningar på välfärden och bättre villkor för vårdanställda. Men när sjuksköterskorna nu gått ut i strejk för högre löner låtsas politikerna vara opartiska. Fast det i själva verket är politiker från båda blocken som agerar för att hålla nere lönerna”.
I opinionshänseende har strejken vunnit en storseger. Enligt Synovate svarade 85 procent att Vårdförbundet gör rätt i att strejka och försvinnande 5 procent att det är fel.

Starkt stöd för strejken

Nu försöker borgerliga språkrör att vinkla det till att stödet gäller enbart vården. Men stödet för vården fanns redan innan, det som nu har tillkommit är en massiv uppslutning bakom beslutet om att gå ut i strid för rättmätiga krav.
Arbetsgivarna i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har skränat om att strejken är samhällsfarlig, obegriplig, oförsvarlig och oansvarig. Ingela Gardner Sundström, ordförande i förhandlingsdelegationen och moderat kommunalråd från Österråker, hävdar att Vårdförbundets medlemmar fick de högsta löneökningarna av alla 2007. Hon påstår att Vårdförbundet kräver dubbelt så mycket som andra.
Just 2007 var inte så dåligt, men alla föregående år har Vårdförbundets medlemmar släpat efter. Löneökningen under de fem senaste åren har varit 2,8 procent för Vårdförbundets medlemmar, mot 3,2 procent för samtliga arbetare och tjänstemän. Sett till de tolv senaste åren är skillnaden 4,1 procent mot 7,6 procent. Jag har själv bara under strejkveckans gång träffat flera sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor som har förvånansvärt lite betalt.
Som Offensiv har skrivit tidigare borde strejken innebära att förbundsledningens avtalstradition, individuella och löpande avtal, vilka har öppnat dörren för den dåliga löneutvecklingen, nu skrotas.
Ett misslyckat försök från SKL:s sida att få stöd har varit att hota med skattehöjningar på 30 öre per hundralapp. Varför skulle man behöva höja skatten då kommuner och landsting har ett gemensamt överskott på över 25 miljarder kronor? Jämför den summan med de 2 miljarder kronor som SKL räknar med att lönekravet kostar.
Vårdförbundet räknar med att deras krav för en genomsnittlig skattebetalare i Stockholm skulle innebära 15 kronor mer per månad. Detta är t o m moderata väljare redo att betala. SKL:s egen undersökning visade att 81 procent av alliansens väljare är villiga att betala mer i skatt för att få bättre service eller kvalitet inom sjukvården (GP den 27 april).

Bakslag för SKL

Inför att strejken skulle starta den 21 april, gick SKL till den centrala nämnden med moderaten Mats Svegfors som ordförande och hävdade att varsel rörande 1 000 personer var samhällsfarligt. Detta för att svartmåla de strejkande. Den centrala nämnden bollade dock tillbaka frågan till parterna, som kom överens om att 900 av varslen var giltiga. Därmed trappades strejken upp med 900 personer den 25 april. Nu försöker SKL med andra sabotage. Efter att Vårdförbundet har nekat ett antal ansökningar om dispenser uppmanar nu Ingela Gardner Sundström landstingen till att använda sig av rätten att beordra skyddsarbete ”för att säkra vården” (www.skl.se). Ett annat sätt vore att gå med på lönekraven.
Att de strejkande tar ansvar för situationen visas av att hur mycket media än har grävt så har de inte fått fram en enda snyfthistoria om hur folk farit illa av strejken.
Även uppgiften att Universitetssjukhuset i Lund gjort en Lex Maria-anmälan för att cancerpatienter inte fick vård visade sig vara felaktig.

Hur kan strejken vinnas?

Det räcker inte med massivt opinionsstöd så länge det är passivt. För att vinna strejken måste arbetsgivarna/politikerna pressas. Produktionsbortfall bränner inte lika hårt vid en strejk inom offentliga sektorn som inom t ex industrin, men opinionstrycket bränner.
Det gräsrotsuppror som präglat strejken borde gå vidare och kräva att Vårdförbundet söker aktivt stöd av andra fackförbund. ”Jag lyckönskar dem i sin kamp. De tar en fajt för höjda kvinnolöner”, sa ordförande för Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner (DN den 18 april), vilket motbevisar den påstådda sprickan inom facken. Även LO-fack som Kommunal, Transport m fl har stor anledning att stödja vårdstrejken.
Den 5 maj ska strejken trappas upp. Då fördubblas varslet, närmare 8 000 kommer att vara ute i strejk. Vid denna tid vore det läge för riktiga massdemonstrationer (varför inte i TCO:s regi?) som bjuder in de stora patientgrupperna och alla andra fackförbund att sluta upp. De danska demonstrationerna med tiotusentals deltagare är ett föredöme.

Avtalet ut på omröstning!

Samtidigt gäller det att slå vakt om och utöka medlemsdemokratin inom Vårdförbundet. Återigen har Dagens Nyheters ledarsida upprörts över att ombuden har beslutanderätten på Vårdförbundets kongress. Extrainkallade kongresser har rätt att förkasta medlarbuden. Nu finns det förslag om att avskaffa den ordningen. En kongress är utlyst till mitten på maj.
Istället borde kongressen besluta om att ta avtalet ut på medlemsomröstning för att verkligen säkra att den löneuppgörelse som sluts tillfredsställer sjuksköterskors, biomedicinska analytikers, röntgensjuksköterskors och barnmorskors krav.
Elin Gauffin