Tyskland den 9 juni: 85 000 skolelever, universitetsstudenter och lärlingar gick ut i strejk mot nedskärningar på utbildning, terminsavgifter och ett ökat tryck att ”prestera”.Skol- och utbildningsstrejken den 9 juni var den tredje under det senaste året. Två dagar tidigare hade regeringen dessutom presenterat ett åtstramningspaket på 80 miljarder euro (760 miljarder kronor).
Efter strejkerna 2009, då 270 000 personer deltog, lovade regeringen att se över ”Bolognareformerna”, samt anslå mer pengar till studenter och bättre finansiering av utbildning. Som svar på skuldkrisen har detta löfte emellertid ifrågasatts. I delstaterna Hessen och Schleswig-Holstein genomfördes nedskär-ningar på skolor och universitet i maj. Med åtstramningspaketet den 7 juni gjorde regeringen det klart att de vill att unga, arbetslösa och arbetare ska betala för krisen. Detta var skäl nog att gå ut i strejk!
Strejken den 9 juni var planerad långt i förväg, men på grund av politiska svagheter hos de involverade i strejken fanns det ingen strategi för hur man organiserar en framgångsrik kamp.
Förberedelserna av denna strejk var sämre än vid tidigare protester.
Inte desto mindre gick 85 000 personer ut i strejk. Särskilt anmärkningsvärt var läget i staden Kassel. Med SAV-medlemmars (CWI i Tyskland) deltagande mobiliserades lärlingsstuderande till en välorganiserad demonstration på 3 000 personer i en stad med under 200 000 invånare. Över 300 unga arbetare kom från den lokala Volkswagenfabriken. Dessutom var mindre delegationer från Daimlerfabriken och andra metallindu- strier samt från sjukhuset också involverade.
Över hela landet kunde lärlingar och studenter på Telekom ha deltagit i demonstrationerna, men utan att kommunanställdas- och tjänstemannafacket, ver.di, protesterade, förbjöd arbetsgivare lärlingar att delta.
Den största demonstrationen ägde rum i Berlin, där omkring 7 000 personer slöt upp. Stämningen var militant och antikapitalistisk. SAV-med- lemmen Lucy Redler fick stora applåder när hon i sitt tal sa att:
– Vi vill ha pengar till utbildning istället för till bankerna. För att uppnå detta räcker det inte med att bara demonstrera för bättre utbildning, utan också för att bryta bankers och företags makt över våra liv.
Medlemmar i SAV passade på att bygga Die Linkes [det vänsterparti som SAV jobbar inom] ungdomsorganisation, som kallas Linksjugend [’solid]. SAV-medlemmar sålde också den andra upplagan av SAV:s egen ungdomstidning, Megafon, på demonstrationerna.
Strejken visade att skolelever, studenter och unga arbetare kommer att fortsätta kämpa. Två stora demonstrationer mot krisens effekter ägde även rum i Berlin och Stuttgart den 12 juni. I dessa demonstrationer deltog ungdomar med egna block. Det behövs gemensam kamp och strejker från arbetare, ungdomar och arbetslö-sa mot nedskärningar och attacker på jobb och levnadsvillkor.
Aktivister från skolstrejksrörelsen, unga fackliga aktivister och Linksjugend [’solid] kommer att diskutera förslag på kommande steg i kampen på en ungdomskonferens i Kassel den 19 juni.
Michael Koschitzki
SAV (CWI i Tyskland)
