Arbetarfotografi: Sune Jonsson möter Walker Evans

2006-07-28 14:10:00




UTSTÄLLNING
Titel: Sune Jonsson möter Walker Evans.
Plats: Kulturhuset, Galleri 3, 6/5 – 3/9 2006.

1936 skickades en poet och en fotograf ut för att dokumentera livet i de amerikanska sydstaterna. Resultatet blev fotoboken Famous Men och början på amerikanen Walker Evans uppmärksammade karriär. I femtiotalets Västerbotten inledde Sune Jonsson ett, åtminstone ytligt sett, liknande projekt med att dokumentera livet på landsbygden.

Sune Jonsson var själv uppvuxen i Västerbotten och återvände dit efter sina studier i Uppsala och Stockholm. Till skillnad från Walker Evans och James Agee, hade Jonsson därför antagligen en aning om vad han skulle finna.
Att Kulturhuset ställer ut Evans och Jonsson tillsammans är inte slumpartat.
Jonsson inspirerades av Evans arbete och trots fotografernas olika utgångslägen liknar bilderna varandra. Två av dem visar en nästan identisk bildvinkel tagna i dörröppningen till ett kök. Men miljön Evans skildrar är betydligt fattigare. Porträttet ovan, på 27-åriga Allie Mae Burroughs, blev en slags ikon över den amerikanska depressionen. Sextionio år senare vittnar hennes barn om hur förnedrande de upplevt fotografens och poetens besök. Barnen såg sina föräldrar slita i sitt anletes svett på jordägarnas fält – och så kom dessa främlingar och sov i deras hus, åt av deras mat, tog deras porträtt – utan att göra ett ärligt handtag.
Evans och Agee var troligen också ute efter att skildra det hårda arbetarlivet. Bilden av den söndagsklädda familjen Burroughs i skymningsljus, med en leende Allie Mae, finns varken med i bok eller utställning. Den vetskapen gör inte resultatet mindre berörande. Det är skickliga, oftast iscensatta, foton som berättar om en hård tillvaro.
Tillsammans uppfyller de båda fotograferna gott och väl det syfte Sune Jonsson ansåg att dokumentärt foto skulle ha:
”Ett dokumentärt arbete vänder sig inte till den estetiske finsmakaren, den förströdde konsumenten, utan till människor med vitalt behov att öka sitt vetande, förvandla förmedlade miljöer, epoker, naturstycken, till personligt erfarenhetsstoff”.

Ulrika Waaranperä