Avregleringen av apoteken en hälsofara

2012-10-24 14:49:00




Sedan regeringen avskaffade monopolet på apoteksverksamheten, har missnöjet bland konsumenter bara ökat, bland annat på grund av långa väntetider på receptbelagd medicin och lägre utbildningskrav på personalen som inte kan ge råd om de olika läkemedlen.

En av de viktigaste reglerna apoteket bryter mot, är att väntetiden på läke­medel inte får överskrida 24 timmar. Innan avregleringen fick två procent vänta längre än 24 timmar; den siffran har nu stigit till fem procent. Detta har inneburit stora försämringar för gamla och sjuka.

Innan apoteket drevs med vinstintresse kunde de helt enkelt ringa till ett annat apotek och kolla om den efterfrågade medicinen fanns där.
Det här är inte längre möjligt på grund av konkurrensskäl. Resultatet blir att personer med till exempel astma, hjärtfel och så vidare tvingas gå runt till sex eller sju apotek innan de fått tag på sina läkemedel, enligt en motion till Riksdagen, som kräver hårdare tillsyn över apoteken.
Apotekens upphandlingar går ut på att läkemedelsföretagen med de billigaste medicinerna vinner ­avtalet. Problemet med det här blir att små apotek inte byter ut läkemedel mot billigare varianter då dessa dyker upp. De säger att de inte kan leva upp till 24-timmarsregeln på grund av att de inte får sälja den dyrare varianten om ett billigare finns på marknaden. Problemet med det argumentet är att samma sak gällde innan avregleringen.
Så vad är det då som inte fungerar?

Tusentals läkemedel ska bytas ut varje månad på alla apotek samtidigt runt om i landet. Det betyder alltså att läkemedel som apoteken köpt in inte kan säljas, alltså pengar i sjön för apoteksaktörerna. För att inte tala om den kunniga personal som behövs för att göra den här logistiska uppgiften. Med färre ­kunniga anställda och färre anställda överlag, kan man se att apoteken inte alltid följer alla föreskrifter. Att läkemedel som apoteken redan köpt in inte kan säljas på grund av ett nytt billigare alternativ på marknaden, leder till förlust för apoteksverksamheterna.
Även om det är bra att det finns en lag som säger att apoteken måste sälja det billigaste alternativet. innebär det stor förvirring för patienterna när utseendet på förpackningarna hela tiden ändras.
I Sverige beräknas att upp till 200 000 personer felmedicinerar ­varje år och att det kostar sjukvården 10-20 miljarder kronor. ­Felmedicinering leder också till flera dödsfall varje år.
Ett förstatligande av läkemedelsföretagen skulle leda till att patienter­nas intressen kommer i fokus.
Bra läkemedel med ett uträknat lägsta pris som sedan regleras efter levnadskostnader och lönenivåer.

Vad blir följderna för de apotek som inte följer föreskrifterna? Det är sällan det blir några följder alls för de aktörer som inte sköter sig. Den så kallade valfriheten, som borgarna säger ska få bort de oseriösa aktörerna, den fungerar helt enkelt inte. För om du som kund vill ha tag på information om de olika apoteken kan du glömma det.
Konsumentverket kan nämligen inte ge ut några uppgifter av konkurrensskäl. Hur ska man då kunna välja det bästa alternativet? Gå runt till olika apotek och testa tillgängligheten av olika läkemedel och dessut­om jämföra priser och som privatperson föra statistik och göra det med din egen hälsa på spel?

Vad säger då personen som fick till stånd den här avregleringen, Göran Hägglund, om detta? Han ser apoteksreformen som lyckad trots att konsumentverkets undersökningar visar att missnöjet med apoteken har ökat.
I undersökningen som gjordes i april 2008 telefonintervjuades 3 000 18- till 81-åringar. Då var 95 procent nöjda med apotekets tjänster. Samma undersökning gjordes i april 2011 och då hade siffran sjunkit till 77 procent.
Vi kan med det här uttalandet fastställa att det inte är Sveriges befolknings hälsa som står i fokus, utan klirret i kassan. Skrytet om den ökade tillgängligheten på grund av fler apotek är skrattretande, inte bara på grund av dåligt uppdaterade lager utan även för den ojämna spridning­en av apotek. I glesbygdsområden där köpkraften är lägre ser man inte skymten av några nya apotek.

Kapitalister kommer aldrig att sätta människors behov i fokus och deras girighet kommer att fortsätta slå hårdast mot de svagaste i samhället. Inga vinster i välfärden ­måste naturligtvis också gälla apoteksverksamheten.

Lisa Qvist