Chernobyl – sevärd serie om den hittills värsta kärnkraftsolyckan

av Ammar Khorshed

Chernobyl visar kärnkraftens faror. Det gjorde även katastrofen i Fukushima (Foto: Pressbild).

Hotet om apokalypsen är ständigt närvarande i HBO:s nya miniserie Chernobyl, som skildrar kärnkraftsolyckan år 1986 i dagens Ukraina som då var en del av det stalinistiska Sovjetunionen. Haveriet sprider radioaktivt sönderfall som hotar att ödelägga livet över stora delar av kontinenten.

Dramaserien i fem delar utspelar sig under och månaderna efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl i april 1986. Olyckans omfattning visar sig vara av en helt annan dignitet än vad alla kan och vågar föreställa sig. Vetenskapspersonerna Valery Legasov och Ulana Khomyuk lägger ner sin själ i att försöka reda ut orsaken och begränsa en apokalyptisk förödelse av livet på kontinenten.
Motarbetade av den sovjetiska statens byråkrater är den stående frågan om utmaningen blir övermäktig. Stormaktspolitikens huvudmål är att undvika förödmjukelse inför dess rivaler i USA och Väst. På sin sida har Legasov och Khomyuk den hetlevrade politikern Boris Shcherbina, som spelas av en briljant Stellan Skarsgård. Shcherbina är skicklig på att manövrera i maktens korridorer och skapar ett visst utrymme för vetenskapsmännens råd.

Chernobyl är en mörk skildring av en av historiens största katastrofer. Spänningen mellan vetenskapens problemlösande integritet och stormaktspolitikens korrupta jakt på prestige är ett genomgående tema. Jag kan inte undvika att dra paralleller till hur en enig vetenskap varnar för klimatförändringarna samtidigt som makteliten utger sig för att veta bättre eller i bästa fall försöker blunda och blanda bort korten. 
Även om den sovjetiska byråkratin var opålitlig och ineffektiv när det blåste radioaktiva vindar är det ett bedrägeri att förlita sig på vinstjagande företag. Efter kärnkrafts­olyckan i japanska Fukushima 2011 försökte det privata bolaget Tepco, som drev kraftverket, mörka olyckans allvar.

Kärnkraften visar liksom klimathotet att kapitalismens dominans över naturen inte är varaktig. Karl Marx följeslagare Friedrich Engels beskrev det i termer av att ”för varje sådan seger tar naturen revansch på oss” genom på förhand oförutsebara effekter.
Chernobyl sänds under en inrikespolitiskt lämplig tid när den svenska borgerligheten, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, driver på för utbyggd kärnkraft.
Historien har visat att det sannolikt kommer att inträffa fler kärnkraftsolyckor. Frågorna är bara när, var och hur allvarliga de blir. 

Seriens skildringar av de mänskliga ödena är gripande, särskilt hur modiga brandmän, sjuksköterskor, gruvarbetare och andra arbetare var beredda att offra sina liv för att förhoppningsvis rädda livet på kontinenten. Ödeläggelsen gör att en önskar att det gick att påminna sig om att det bara är på film – vilket tyvärr inte är fallet.
Chernobyl är utan tvekan en av de mer sevärda produktionerna på senare år.