EU-migranter drabbas hårt av bostadsbrist

2014-11-19 11:43:20

foto: Enzo Costa
Många är hemlösa och det byggs alldeles för få bostäder.

Hemlöshet är ett växande problem i landet till följd av en icke fungerande bostadspolitik. De som drabbas hårdast är unga, pensionärer och flyktingar, som enligt boverkets bostadsmarknadsrapport från 2013 är de som har svårast att få bostäder.

En relativt ny utsatt grupp är EU-migranter. Majoriteten kommer ifrån Rumänien, ett land där var femte människa lever på gränsen till fattigdom enligt Landguiden. Landet beskrivs som mycket korrumperat. Människohandeln, våldet och diskrimineringen är utbrett och de som drabbas hårdast är olika minoriteter.
I början av året lade Moderaterna fram ett förslag om ett förbud av ”organiserat tiggeri”. I en marknadsundersökning från Novus var 56 procent av de tillfrågade positiva till ett sådant förslag. Aaron Israelsson, chefredaktör på Faktum, de hemlösas tidning i Göteborg, kommenterade förslaget i en intervju i Sveriges Radio med orden: ”Ett förbud mot tiggeri skulle kriminalisera fattigdom”. Även sverigedemokraten Kent Ekeroth skrev en motion om att förbjuda tiggeri, med livstids avvisning som föreslagen påföljd.

I samtid med att lagförslagen var aktuella pågick hjälparbete till förmån för hemlösa EU-migranter. Bland andra hjälporganisationen Crossroads erbjöd mat, dusch, tvätt och samtal till de utsatta. De anordnade även kurser, exempelvis i svenska, datorkunskap och hur man söker jobb i Sverige. Organisationens hemsida kunde läsas på flera språk och där fanns länkar till andra organisationer, aktuella myndigheter samt information om rättigheter och vart man kunde vända sig.
Det är dessa och liknande organisationer som tagit det största ansvaret. Idag tar sex av de tio största kommunerna i landet litet eller inget ansvar alls för de utsattas situation. Politiker förlitar sig helt enkelt på frivilliga organisationers arbete.

Många hjälpcenter har blivit överbelastade, bland annat Stadsmissionen i Västerås som har upplevt problem till följd av det växande antalet hemlösa. Hjälpen räcker inte till, vilket har ökat frustrationen hos utsatta och även lett till konflikter mellan olika grupper. Därför har grupperna separerats, något som har resulterat i att verksamheten nu endast finns öppen för EU-migranter under vissa tidpunkter på dygnet. Liknande situationer har förekommit på flera verksamheter runtom i landet, och det har gått så långt att personalen inte orkar längre.

Fattigdom, arbetslöshet och hemlöshet blir allt vanligare, både inrikes och globalt. Röda korset har beskrivit södra Europa som en ”humanitär krissituation”. En grundläggande orsak är den nyliberalism som råder i EU där bankernas vinster prioriteras högre än människors behov. Detta får till följd att de offentliga resurserna begränsas markant och att människor lider av den förda nedskärningspolitiken.
Det har alltså gått såpass långt i vissa länder att utsatta människor tvingas att lämna landet för att försöka hitta försörjning på annat håll. I just Rumänien använder sig högerpartierna ofta av romer som en syndabock för den rådande situationen, vilket förvärrar deras ställning och är en bidragande orsak till att romer lämnar landet i större utsträckning.
Antalet hemlösa ökar i Sverige och i dagsläget ges långt ifrån tillräckligt med resurser för att verksamheterna ska ha möjlighet till att ge det stöd som människor är i behov av.
Ansvaret kan inte ligga hos ideella organisationer. Det är en politisk fråga och det krävs akuta lösningar för de drabbade, men också långsiktigt hållbara lösningar som fler bostäder och en totalförändring av det system som försatt människor i den här situationen. Ekonomiska intressen ska inte få gå före människors rätt till ett drägligt liv. ■