”Fler varslade, och färre får jobb”. Det dystra beskedet gav Arbetsförmedlingen bara dryga veckan innan jul. I november var det dubbelt så många som varslades samtidigt som det var 8 000 färre som fick jobb än i november i fjol.– Mycket pekar mot en viss försvagning av arbetsmarknaden. Även om andelen totalt inskrivna arbetslösa fortfarande minskar, väntas den kurvan vända uppåt i början av nästa år. Svårast blir det för de som är nya på arbetsmarknaden, alltså ungdomar och utrikes födda, säger Clas Olsson, Arbetsförmedlingens analyschef, i ett pressmeddelande.
Tidigare i december räknade Arbetsförmedlingen med att sysselsättningen börjar minska under loppet av 2012 och att arbetslösheten stiger till 8,5 procent 2013.
Den prognosen kan tyvärr visa sig vara det ”bästa” scenariot som kapitalismen har att erbjuda.
Den svenska ekonomin har bromsat in rejält sedan november. Även tjänstesektorn bromsar in och innevarande år kan bli det sämsta för detaljhandeln på 15 år.
”Sedan HUI:s septemberprognos har konjunkturläget försämrats. Den minskade efterfrågan i Europa för också med sig svensk export och ekonomi in i en ny lågkonjunktur. HUI:s prognos för detaljhandelns tillväxt år 2012 sänks från 2,5 procent till 1 procents tillväxt. Även konsumtionen bromsas in kraftigt under 2012”, så sammanfattade Handelns Utredningsinstitut sin senaste prognos som presenterades den 13 december.
Inför den ökande arbetslösheten står regeringen tomhänt. Hittills har inga åtgärder aviserats för att om möjligt försöka hålla sysselsättningen uppe. Och 2012 är hela statens konjunkturstöd till kommunerna avvecklat.
Istället för jobbsatsningar ägnar sig regeringen åt att prisa sin egen påstådda ”arbetslinje”.
När högeralliansen tog över i september 2006, då ekonomin gick på högvarv, låg arbetslösheten på 6 procent, enligt Statistiska centralbyrån. I oktober i år var arbetslösheten enligt SCB:s Arbetskraftundersökning 6,6 procent.
Trots år av ”arbetslinje” och en kraftig konjunkturuppgång sedan 2010, är arbetslösheten högre än för fem år sedan och syssselsättningsgraden, som mäter antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen (16-64 år), är lägre än innan krisen 2008-2009.
Regeringens löfte om att pressa ned arbetslösheten till 5 procent, vilket fortfarande betyder att hundratusentals är utan jobb, var skrivet i sand. Drygt fem år av ”arbetslinje” har resulterat i att det aldrig har varit så stor skillnad mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad.
Antalet tillfälliga och osäkra jobb har fortsatt att öka.
År 2009 var andelen uppe i 14,8 procent, eller 585 000 personer.
Idag är det över 600 000 personer på arbetsmarknaden som har en tidsbegränsad anställning.
”Var fjärde nyanställd som fick jobb under det första kvartalet i år fick en visstidsanställning. Men anställningsformerna är också tydligt knutna till klass, kön och inte minst ålder och bransch. Bland arbetare är det 19 procent som har en tidsbegränsad anställning. Hela 23 procent av arbetarkvinnorna har en tidsbegränsad anställning, jämfört med 16 procent av manliga arbetare. Av alla anställda i åldrarna 16–24 år är mer än varannan, eller 53 procent, tidsbegränsat anställd”, enligt LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin i november.
Den bransch som gynnas mest av ”arbetslinjen” är bemanningsbranschen, som har genomgått en explosiv utveckling under 2000-talet.
”Antalet förvärvsarbetande i bemanningsbranschen har mer än fördubblats sedan 2002. Totalt var 52 700 personer förvärvsarbetande i denna bransch förra året”, enligt SCB den 12 december.
Bakom talet om ”arbetslinjen gör det lönsamt att arbeta” döljer sig strävan mot en låglönemarknad och att svångremmen runt arbetslösa och sjuka dras åt.
Samtidigt som allt fler jobb hotas.
Per Olsson
