foto: Natalia Medina
När Naomi Klein, som är den globala klimatrörelsens viktigaste debattör och författare till boken Det här förändrar allt: Kapitalismen kontra klimatet, i förra veckan besökte Stockholm förvånade det väl ingen att hennes samtal i Kulturhuset med Johan Rockström fyllde upp Stora scenen till sista plats, trots ett biljettpris på 130 kronor. Jag fick själv turligt nog tag i den näst sista av 714 biljetter.
Att IS terror har kastat en mörk skugga över klimattoppmötet i Paris fick Naomi Klein att erinra om att IS har fötts ur den desperata situation som har framkallats både av USA:s krig för olja i Irak och utvecklats ytterligare under det syriska krig som delvis triggats av den extrema torka som har bidragit till Syriens kris.
Rakt igenom samtalet imponerade hon sedan med sina vänliga men bestämda svar på tal gentemot Rockströms försiktiga försök att ifrågasätta hennes antikapitalistiska, systemkritiska och ”bottom up”-syn på vilken sorts klimaträttviserörelse i allians med andra sociala rörelser som krävs för att rädda klimatet.
Medan Rockström såg möjligheter att påverka inom systemet och inte ansåg sig ha tid att invänta en global systemförändring invände Naomi Klein att det inte handlar om teknokratiska problem.
Det handlar om att besegra de så mäktiga ekonomiska särintressen som står i vägen för den solidariska och jämlika politik som krävs för att rädda klimatet.
Kol- och oljeindustrin kommer att kämpa med näbbar och klor för att förhindra att de fossila reserverna stannar i marken, vilket krävs för att klara två grader-målet, reserver som för dem har ett värde av 20 000 miljarder dollar.
Vi kan redan idag vinna om än otillräckliga delsegrar. Hon underströk också att de steg i rätt riktning som ändå har tagits av president Barack Obama om att till exempel stoppa Keystone XL, vilket har tvingat Shell till en nedskrivning av värden för 2 miljarder dollar, och av Kina, bara har tagits under trycket av massprotester.
Det är den växande rörelsen för klimaträttvisa i Blockadia-liknande strider, som förklarar att Hillary Clinton nu i primärvalsstriden tävlar med Bernie Sanders om att tala för 100 procent förnybar energi i framtiden, medan den frågan inte alls debatterades under det förra presidentvalet.
Jag fick efter samtalet även tillfälle till ett samtal med hennes man Avi Lewis som har gjort filmen This Changes Everything. Han behövde inte höra mycket om vår kamp mot Förbifart Stockholm innan han drog paralleller till kampen mot Keystone XL, som för inte så länge sedan ansågs lika utsiktslös att vinna innan den nu har stoppats i klimatrörelsens hittills största seger i USA: – Gör Förbifarten till ert Keystone XL, utbrast han och betonade klimatkampens två huvudkrav:
- att tvinga kol-, olje- och gasbolagen att låta fyra femtedelar av sina reserver stanna i marken och;
- att den nya infrastruktur som byggs på uppåt 50 års sikt, inklusive trafiksystem, måste bli fossilfria.
I båda fallen krävs att privatkapitalismens makt bryts. ■
