Riksdagspartierna livnär sig på våra skattepengar

Idag utgör S medlemsavgifterna bara 1,6 procent av partiets inkomster, jämfört med 75 procent på 1960-talet (Foto: Tobias Björkgren / Flickr CC).

av Stefan Lundqvist // Artikel i Offensiv

Förtroendet för de etablerade partierna har i opinionsmätningar sjunkit drastiskt under åren. Riksdagsmajoritetens nyliberala politik med ständiga nedskärningar i välfärden, vårdkris och ökade klyftor i samhället har lett till rena rama ”jordskred” i medlemssiffror och medlemsavgifter. Ändå är de ”still standing” och allt tycks se ut som vanligt.

Riksdagspartierna verkar till och med utåt ha fått mer ekonomiska muskler. Lösningen på den ekvationen heter ökat statligt, kommunalt och regionalt partistöd. De har tillsammans beslutat att vi, du, jag betalar 1,2 miljarder kronor i bidrag varje år till deras krympande partier, kanslier, politiker, tjänstemän, reklambyråer och flådigt påkostade valkampanjer vart fjärde år.
Sveriges Television rapporterade förra veckan, utifrån rikdagspartiernas egna redovisningar till kammarkollegiet, hur de alltmer förlitar sig på det statliga partistödet.
Mest beroende av partistöd är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Bidraget utgör 82 procent av båda partiernas intäkter. Kristdemokraterna stöttas med 33 miljoner kronor. Även Vänsterpartiet är, trots sin egen ”partiskatt”, nästan ekonomiskt oberoende av medlemmarna då de får 80 procent av sina intäkter från staten. 
Partistödets procentsatser av övriga partiers intäkter är: Liberalerna 76; Moderaterna, 72; Miljöpartiet, 67; Socialdemokraterna, 59; och Centern, ett förmöget parti, 22.

Riksdagspartierna har sedan mitten av 1990-talet tappat cirka hälften av sina medlemmar. Parallellt med de medlemsrasen har politikerna ökat partistödet. Bortsett från penningvärdets minskning har de under de senaste 50 åren ökat partistödet från 200 miljoner kronor till 1 200 miljoner kronor per år. Denna utveckling har gjort att partierna och politiken har blivit mer och mer oberoende av sina medlemmar. 
Deras plats och demokratiska kontroll ersätts alltmer av en heltidsanställd apparat med högt betalda karriärpolitiker och andra partianställda som dominerar partiet och dess politik.
Denna utveckling kan illustreras av att Socialdemokraterna på 1960-talet till 75 procent finansierades av medlemsavgifterna. Då hade partiet uppemot 1 miljon medlemmar. Idag, när kollektivanslutningen av medlemmar är avskaffad, partiets högerkurs har lett till rekordlåga valresultat och dränerat partiet ned till en medlemssiffra på enligt S 89 000, utgör medlemsavgifterna bara 1,6 procent av partiets inkomster. En skillnad på 73,9 procent!