Skolnedskärningarna måste få ett slut

Skolan är satt på svältkur. Lyssna på skolpersonalen, de verkliga experterna: sluta skära ner! (Foto: Sebastian Olsson)

av Per Johansson // Artikel i Offensiv

Tidningen Skolvärlden, som ges ut av Lärarnas riksförbund (LR), presenterade nyligen en enkätundersökning bland sina fackligt aktiva i kommunerna runt om i landet. En majoritet av kommunerna i landet lever enligt ombuden i denna undersökning inte upp till skollagens krav. I 78 procent av kommunerna sker det neddragningar under detta år. Dessutom planerar 7 av 10 kommuner ytterligare nedskärningar nästa år, enligt samma undersökning.

Här i Sundsvall planeras stora neddragningar i skolan. Kommunledningen säger att de behöver spara 300 mil joner kronor till 2022. För skola och utbildning är sparbetinget 30 miljoner kronor per år enligt skoldirektören Urban Åström. 
I planerna ligger till exempel nedläggning eller flyttning av fem skolor, bland dem ett par mindre byskolor. Men det kommer även att innebära andra ändringar av skolstrukturen i kommunen.

Protester mot skolnedläggningarna i Allsta och Runsvik har mött kommunpolitikerna de senaste veckorna. Just skolnedläggningar av byskolor väcker ofta snabba protester. De blir tydliga och känns symboliska för en bygds överlevnad. Samma sak har det varit i grannkommunen Timrå, där det varit en manifestation mot förslaget att lägga ned skolan i Ljustorp. 
Andra typer av nedskärningar, som färre personal, större klasser och ökad arbetsbelastning med sjukskrivningar med mera som följd, blir inte lika tydliga. 

Det här beskrivs också av Therese Lindberg, lärare på Skönsmoskolan i Sundsvall och förtroendevald för LR, som till Offensiv säger:
– Det har smugit sig in försämringar under minst tio års tid. Man känner att något är fel, men det är svårt att sätta fingret på vad. Personalen blir slitna och sjukskrivna. Det är resultat av åratal av neddragningar. 

Det har inte bara varit lärare och föräldrar som har protesterat mot sparkraven. På flera håll tvingas även chefer inom utbildningsförvaltningarna att säga ifrån. Ibland har det lett till att de har fått sluta i förtid. 
Skolvärlden berättar om skolchefen i Hässleholm som fick sluta tidigare i år efter att han hade förklarat att det inte gick att spara mer. 
I Karlshamn gick cirka 40 anställda i utbildningsförvaltningen ut i ett skarpt öppet brev mot politikerna. De förklarade att de arbetar i ”lagstyrda verksamheter, där varje barn har rätt att få särskilt stöd, där vi måste kunna erbjuda elevhälsa och där vi är ålagda att erbjuda en god undervisning under legitimerade lärares ansvar”. 
Den debatten ledde enligt Skolvärlden till att ledande politiker i nämnden avgick.

Att det är värt att kämpa mot skolnedskärningarna visas genom att det går att segra. I exempelvis skolkampen i Luleå har åtminstone delsegrar kunnat vinnas i höst då nedläggning av flera byskolor har stoppats. Även i Timrå fick protesterna nyligen politikerna att inte anta förslaget att lägga ned skolan i Ljustorp. 
De kommande åren kommer att innebära fortsatt press för besparingar/nedskärningar i både kommuner och landsting. Kampen för att försvara skolans resurser behöver därför trappas upp. Trots skattehöjningar på många håll beräknar SKL i sin senaste ekonomirapport att det kommer att saknas 43 miljarder kronor i kommuner och landsting om staten inte tillför ytterligare statsbidrag. 

Till bristen på pengar och för liten budget kommer kaoset med friskolorna. Det är svårt för kommuner att beräkna och planera då man inte vet varje år hur många elever man får. Förutom att vi måste kräva mer pengar till skolan så att budgeten kan bestämmas efter behoven måste vi också kräva att friskolereformen rivs upp. 
Privata vinstdrivna skolor ska inte kunna plundra våra skattepengar avsedda för skolan eller omöjliggöra en långsiktig planering av skolverksamheten.