Steg mot ”bättre tider”?

2013-04-03 16:30:09




Små steg mot ljusare tider. Det är rubriken på den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI), som publicerades strax innan påsk.
Enligt Konjunkturinstitutet stod ekonomin stilla sista kvartalet i fjol, medan det nu finns tecken på en svag återhämtning och ”något starkare tillväxt framöver” i den svenska ekonomin.
Arbetslösheten fortsätter dock att öka under hela 2013, förutspår KI och räknar med att arbetslösheten hamnar en bit över 8 procent i slutet av året och inte förrän 2015 börjar arbetslösheten att vända nedåt.
Enligt KI är det främst hushållens konsumtion som bidrar till att nedgången dämpas: ”Konsumtionen väntas öka med 2,5 procent i år, vilket är den viktigaste förklaringen till att BNP ökar med drygt 1 procent i år.” Det KI räknar med är att hushållen helt enkelt drar ner på sparandet och väljer att konsumera istället.
Även om så är fallet är det knappast troligt att den privata konsumtionen ensam kan bära ekonomin under en lång tid, särskilt mot bakgrund av fortsatt hög arbetslöshet och rekordhög skuldsättning; hushållens skulder har ökat till 170 procent av den disponibla inkomsten. Inte heller är det sannolikt att aktiekurserna bara kommer att fortsätta att stiga och därmed öka förmögenheterna hos de hushåll som har aktier.
De små steg mot ljusare tider som KI anser det finns fog att tala om är verkligen små. Det är mest en fråga om på stället marsch.

”I Sverige har lågkonjunkturen gått in på sitt femte år. Efter det stora efterfrågefallet i samband med finanskrisen 2008/2009 är ekonomin fortfarande långt ifrån fullt resursutnyttjande trots en snabb återhämtning 2010”, tvingas även KI konstatera.
Den svenska kapitalismen är fast i en strukturell stagnationskris, vilken främst uttrycks i att arbetslösheten trendmässigt ökar, ökade klassklyftor och att klockan vrids tillbaka på en rad olika områden.
”Den utdragna lågkonjunktur svensk ekonomi befinner sig i väntas övergå i en något högre tillväxttakt under andra halvåret 2013. Samtidigt ökar arbetslösheten något och arbetsmarknadens funktionssätt utvecklas allt sämre. Trots ökande arbetslöshet tar det allt längre tid att tillsätta lediga jobb. Detta riskerar att begränsa den konjunkturuppgång som är på väg”, larmade fackförbundet Unionen i en färsk rapport om den svenska ekonomin.
Det är en viktig anmärkning, även om det som Unionen väljer att benämna som en ”utdragen lågkonjunktur” är en historisk kris för det kapitalistiska systemet.

Tvärtemot regeringen räknar
Konjunkturinstitutet med att det kommer att krävas skattehöjningar framöver för att bara klara av nuvarande starkt bantade offentliga åtaganden.
– Vår beräkning pekar mot att det kommer att behövas skattehöjningar på 74 miljarder kronor under perioden 2015-2017. Det bygger på förutsättningen att överskottsmålet av 1,0 procent av BNP ska ligga fast, samtidigt som den offentliga sektorn behåller sina nuvarande åtaganden. Men givetvis finns det också möjlighet att ompröva något av detta, säger KI:s prognoschef Jesper Hansson till Dagens Nyheter den 28 mars.
För både regeringen och den så kallade oppositionen är det godtyckliga överskottsmålet – att statsfinanserna ska ha överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel – ett oantastbart mål.
Det betyder alltså nya nedskärningar och privatiseringar, särskilt om regeringen genomför ett femte jobbskatteavdrag, som S-ledaren Stefan Löfven har gett sitt stöd till, för att om möjligt försöka köpa röster i valet 2014.

Trots förhoppningar om
”bättre tider”, väntar högre arbetslöshet, nedskärningar och hårdare åtstramning. Det i sin tur är en förödande dom över kapitalism och högerpolitik och räcker som skäl till kamp för socialism och arbetarpolitik.