Trots alla löften – allt fler svälter

2006-11-22 15:02:29




Trots alla löften och fortsatt global ekonomisk tillväxt ökar antalet svältande i världen. I dag lider 854 miljoner människor i världen av kronisk undernäring. Det är 20 miljoner fler än år 1995.

Även den globala arbetslösheten ligger kvar på en extremt hög nivå. Omkring en tredjedel av världens ungdomar går i dag utan jobb eller lever i yttersta misär.
”I en värld som har resurser att föda hela sin befolkning, är den fortsatta närvaron av hunger en skandal”, summerade FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, sin senaste rapport om hungern i världen (The State of Food Insecurity in the World 2006).

”Maten räcker”

Anledningen till världssvälten är inte att det saknas livsmedel utan att de hungrande inte har pengar att köpa den mat som finns. Dessutom slås exempelvis jordbruket i de fattiga länderna ut av storbolagen och statssubventionerade jordbruk i de mer utvecklade kapitalistiska länderna.
”Maten räcker åt alla – rättvist fördelad. Världssvälten går att minska och slutligen utrota”, konstaterade till och med en utredning som jordbruksdepartementet i Sverige gjorde 2002.
Så svälten beror inte på att det saknas föda utan på fattigdom som har sin orsak i kapitalismens klassförtryck. Krig och katastrofer i klimatförändringarnas spår har också bidragit till att antalet hungriga blivit fler.
För tio år sedan möttes ledare för 185 länder till ett Världstoppmöte om hunger. Toppmötet antog en deklaration och en handlingsplan och åtog sig att minska antalet hungriga och kroniskt undernärda med hälften till år 2015.
”Nästan inga framsteg har gjorts i toppmötets målsättning att halvera antalet undernärda människor till 2015 … För att nå målet från Världstoppmötet om hunger krävs en vändning av den senaste trenden som visar att antalet hungriga växer och att andelen undernärda ökar”, tvingas FAO konstatera i sin rapport från i år – tio år efter toppmötet.
Världssvälten minskar inte, antalet hungriga i världen ökar för närvarande med fyra miljoner per år.
Men hur ska denna mördande trend brytas?
FAO sätter sitt hopp till fortsatt tillväxt och offentliga investeringar i jordbruk. Det sistnämnda är något som de rika ländernas regeringar skarpt motsätter sig samtidigt som man skyddar det egna jordbruket med hjälp av subventioner och handelshinder.

Tomma löften

Hur många gånger har inte de kapitalistiska regeringarna lovat att bekämpa fattigdomen? Men vad har hänt?
Vad hände med alla löften om att ”Utrota fattigdomen – nu” som gavs i samband med G8-mötet i skotska Gleneagles i juli 2005?
Fortfarande dör miljoner människor i svält eller av svältrelaterade sjukdomar. Ännu år 2006 dödas ett barn var tredje sekund på grund av svält eller sjukdomar som förorsakats av svält, enligt FN:s barnorganisation Unicef.
De 50 miljarder dollar som G8 lovade i ökat bistånd till år 2010 låter har inte levererats. Istället har den utlovade skuldavskrivningen blivit en del av biståndet – samma pengar används två gånger för att ge sken av att regeringarna tar fattigdomsbekämpningen på allvar.
Var åttonde sekund dör ett barn i någon sjukdom som förorsakats av smutsigt vatten. Smutsigt vatten orsakar 80 procent av alla sjukdoms- och dödsfall i de allra fattigaste länderna.

Socialistisk värld

Ungefär 1,1 miljarder människor i världen saknar i dag tillgång till rent vatten, 2,6 miljarder saknar grundläggande sanitet.
Att halvera antalet människor utan rent vatten och sanitet skulle kosta 112 miljarder kronor per år, en summa som är mindre än den vinst världens största oljebolag Exxon Mobil redovisat hittills i år.
Enbart de dryga 7 700 miljarder (1 211 kronor per invånare i världen) som världen runt satsas på militären skulle räcka för att omedelbart utrota världssvälten.
Kampen mot hungern är en kamp för avskaffa den globala kapitalismens plundring och bygga en socialistisk värld fri från svält, förtryck och förnedring.
Per Olsson