Regeringens förslag till utförsäljning av sex statliga företag innehöll få överraskningar. På en presskonferens 14 december presenterade Reinfeldts privatiseringsgeneral Mats Odell (kd) försäljningslistan. Vasakronan, SBAB, Vin&Sprit, TeliaSonera, Nordea och OMX är först ut, medan andra, som t ex flygbolaget SAS, kan bli aktuella senare. Presskonferensen var tajmad för att stjäla uppmärksamhet från LO:s protestdag mot sänkt a-kassa, ungefär som när ”tsunamibanden” upptäcktes mitt i affären med ministrarnas licensskolk.
Statsminister Reinfeldt skapade rubriker i internationella tidningar när han lovade att utländska spekulanter var välkomna att delta i budgivningen. Det är känt att franska Pernod och den amerikanska bryggjätten Anheuser-Busch är intresserade att köpa upp Vin&Sprit, inte minst på grund av varumärket Absolut.
Privatiseringen har tre mål: 1) Alliansen vill överföra offentlig egendom till den privata sektorn som en belöning till sina vänner och anhängare i näringslivet. 2) Man vill få intäkter – 150 miljarder kronor de närmaste tre åren är regeringens mål – för att finansiera skattesänkningar och avbetala statsskulden, vilket betyder ökade vinster för bankerna, och 3) uppmuntra en ny våg av strukturaffärer med svenska och utländska företag, vilket gynnar spekulanterna och direktörerna på bekostnad av jobb och facket.
Jobben försvinner
Sedan Telias delprivatisering för sex år sedan har antalet anställda i Sverige halverats (från 22 468 till 13 000). Idag är svenska statens innehav 45,3 procent, men regeringens mål är att sänka den i linje med den finska statens andel på 13,2 procent. Som med andra delar av regeringens högerpolitik – uppluckring av socialförsäkringssystemet, privatiseringar inom vård och skola med mera – har vägen banats av den tidigare socialdemokratiska regeringen med dess stödpartier, vänsterpartiet och miljöpartiet. Dessa partier har därför idag svårt att erbjuda något verkligt motstånd mot privatiseringarna.Russinen ur kakan
Av de sex bolagen är tre – TeliaSonera, Nordea och OMX – redan börsnoterade och inga nya beslut behövs i riksdagen för att sälja statens innehav. Detta behövs däremot vad gäller Vin&Sprit, SBAB och Vasakronan.Regeringen möter samtidigt problem med att genomföra sin linje. Som MAN:s försök att ta över Scania visar är utländska kapitalisters försök att plocka russinen ur kakan bland de svenska företagen kontroversiella.
Försöket att ge privatiseringarna en bredare folklig förankring ledde också till ett allvarligt bakslag när Telia introducerades på börsen. 800 000 svenskar betalade 85 kr för ”folkaktien” Telia i juni 2000, för att sedan se den snabbt tappa fyra femtedelar av detta pris. Trots börsuppgången sedan 2002 är aktien fortfarande bara värd 56 kronor.
”Folkaktie”?
Vin & Sprit har tippats som en möjlig ny ”folkaktie”. Men det kan vara ”etiskt omöjligt”, som Svenska Dagbladet påpekar. Det är därför troligare att regeringen kommer att gå med på en sammanslagning eller ett uppköp av en multinationell spritjätte. Absolut vodka är världens tredje populäraste spritvarumärke och värderas till mellan 27 och 36 miljarder kronor av investmentbanken Lehman Brothers. Som Pia Gripenberg i Dagens Nyheter konstaterar visar Vin&Sprits utveckling att ”även statligt ägda företag kan vara kreativa, välskötta och världsledande.” Det avslöjar det verkliga skälet till att Odell och Reinfeldt vill privatisera.På motsvarande sätt, kommer bolåneinstitutet SBAB troligen att säljas till en av de stora bankerna. Till och med Nordea, Nordens största bankkoncern, i vilken statens återstående andel är 20 procent, kanske förbereds för en sammanslagning med Wallenbergsfärens SEB eller någon annan storbank i namn av ”ökad konkurrens”!
Stoppa privatiseringarna
”Risken finns att ägandet av TeliaSonera försvinner ut ur landet”, varnar Elof Isaksson, ordförande för Sekos koncernfack och facklig representant i TeliaSoneras bolagsstyrelse i SEKO-tidningen. ”I Sverige är det inte så många som kan lägga upp 200 miljarder att köpa för och då finns risken för utländska uppköp. Det kan vara Vodafone eller varför inte ägarna bakom 3”, säger han.Skillnaden idag mot den första utförsäljningen av Telia år 2000 är den växande ilskan mot privatiseringar och avregleringar i tidigare statligt kontrollerade branscher som elmarknaden, post och telefoni.
Med en målmedveten opposition från fackföreningarna i statsföretagen skulle denna folkliga opposition kunna befästas i handling för att försvara offentliga tillgångar och jobb mot spekulanterna.
Laurence Coates
| Bolag | Statens ägarandel |
| TeliaSonera | 45,3 procent |
| Nordea | 19,9 procent |
| OMX | 6,7 procent |
| SBAB | 100 procent |
| Vin&Sprit | 100 procent |
| Vasakronan | 100 procent |
