Europafacket, som förenar 85 fackliga centralorganisationer i totalt 36 europeiska länder, manar till en alleuropeisk protestdag den 14 november.
Europafacket (ETUC/EFS) uppmanar de fackliga organisationerna i Europa till strejker och demonstrationer den 14 november mot åtstramningspolitiken.Vid sitt senaste möte (den 17 oktober) beslöt Europafackets exekutiva kommitté (styrelse) att utlysa en alleuropeisk protestdag den 24 november.
Protestdagen ska enligt Europafacket präglas av aktioner som strejker, demonstrationer och möten som kan mobilisera den europeiska fackföreningsrörelsen till kamp mot åtstramningspolitiken.
Det är den växande opinionen för en alleuropeisk strejk som har tvingat Europafacket att ta detta steg.
Inte minst i södra Europa har kravet på en alleuropeisk storstrejk vunnit ett allt större stöd. När sedan Portugals största fackliga centralorganisation CGTP utlyste generalstrejk till den 14 november fanns ett samlande datum.
Bara några timmar efter att Europafacket manade till samlande protester deklarerade de båda spanska fackliga centralorganisationerna UGT och CCOO att man ämnar att genomföra en gemensam generalstrejk den 14 november. Även i Cypern planeras en generalstrejk den 14 november och sannolikt kommer de grekiska facken att utlysa en generalstrejk samma dag.
Den 14 november har alltså alla förutsättningar att bli en historisk dag, som lyfter arbetarkampen mot åtstramningspolitiken till en ny och högre nivå.
Men sin vana trogen vänder de svenska facktopparna kampen ryggen. Inga aktioner står på dagordningen den 14 november, förutom ett sedan tidigare planerat LO-seminarium under rubriken ”Demokratin – ett hinder för den fria rörligheten?”.
– I samband med seminariet kommer vi tillsammans med Saco och TCO också att agera. Exakt vad det blir är för tidigt att säga, är det besked som Lise-Lotte Lenberg, LO:s internationella chef, ger i Arbetet (f d LO-Tidningen) den 18 oktober. Lise-Lotte Lenberg, som var med på Europafackets styrelsemöte den 17 oktober, känner inget ansvar för att omsätta beslutet i praktisk handling på hemmaplan.
Även tidigare har topparna i LO, TCO och Saco visat samma brist på handling och solidaritet. När exempelvis Europafacket i fjol manade till en aktionsvecka mot åtstramningspolitiken och attackerna mot fackliga fri- och rättigheter, valde LO, TCO och Saco att skicka ett gemensamt brev till EU-nämnden.
Varför inte låta den 14 november bli en protestdag också i Sverige, likt de Rättvisedagar som anordnade 1992 och 1993?
Dagen efter Europafackets styrelsemöte skakades Grekland av en ny generalstrejk, den 20:e sedan 2009. Åter gick tiotusentals ut på gatorna mot Trojkans och regeringens drakoniska nedskärningar.
Varje dag försvinner fler än 1 000 jobb i Grekland och ungdomsarbetslösheten har klättrat upp till skrämmande 54,2 procent.
”Grekland är på väg mot samma djupa kris som den som USA och Tyskland upplevde under 1930-talets ekonomiska depression”, varnade bloomberg.net i måndags.
Enligt den amerikanske ekonomen Joseph Stiglitz är såväl Grekland som Spanien i en ekonomisk depression och anledningen är de senaste årens förödande åtstramningspolitik.
Men för Trojkan och EU:s pampar gäller fortfarande att det måste bli sämre för att det ska bli bättre. Och genom EU samordnar regeringarna sina attacker.
Därför måste arbetarnas svar också bli enat och samordnat – i form av alleuropeiska strejker och massdemonstrationer.
Protestdagen den 14 november är bara en början.
Per Olsson
