Den globala uppvärmningen ökar trycket på världens makthavare att agera. De söker en enkel väg ut ur klimatkrisen, där kärnkraft är ett alternativ som förs fram.Men kärnkraften är inte klimatvänlig, koldioxid släpps ut under hela processen. Dessutom är kärnkraften farlig och dyr – det finns inget som heter säker kärnkraft.
I början av november presenterade den svenska regeringen en utredning som föreslår ändringar i miljöbalken och kärntekniklagen som ger möjligheter för att äldre kärnkraftsreaktorer ska kunna ersättas med nya. Om förslaget vinner ska lagen om att avveckla kärnkraften bort i juli 2010, det vill säga innan valet. Då kommer det inte längre vara möjligt att stänga reaktorer under pågående drift.
Därmed kör man över resultatet av folkomröstningen 1979, där linje två vann. Kärnkraften skulle inte utvecklas utan successivt avvecklas och 2010 sattes som slutdatum. Folkomröstningen ägde rum efter olyckan i Harrisburg i USA 1979, då det växte fram en stor opinion emot kärnkraft.
Vattenfall har gjort enorma vinster till stor del från satsningar på smutsig kol- och kärnkraft. Øystein Løseth, som ska ta över efter vd Lars G Josefsson nästa år, säger att ökad vinst och satsningar på grön energi är Vattenfalls viktigaste uppgifter. Men han är också positiv till kärnkraft och till att förnya reaktorer.
Centerpartiet, som på 1970-talet var emot kärnkraftsutbyggnaden, har med energiuppgörelsen i år släppt det motståndet. Folkpartiet är de ivrigaste kärnkraftsförespråkarna. I sin klimatrapport nämner man ordet kärnkraft 55 gånger och Jan Björklund vill sälja ut Vattenfall och bygga fler reaktorer.
De som förespråkar kärnkraften hävdar oftast att den är ”billig” och klagar över kostnader som förnybar energi skulle medföra. Men samma dag som den brittiska regeringen tillkännagav bygget av tio nya kärnkraftverk presenterade investmentbolaget Citigroup en rapport som säger att de som bygger kärnkraftverk står inför ekonomiska risker som kan få även det största av företag ned på knä. Kärnkraft kan endast byggas med stora offentliga subventioner och garantier, säger rapporten.
Ny kärnkraft underminerar också de alternativa energikällor som har störst potential att ersätta fossila bränslen. Det är också en dålig och dyr investering.
Ett exempel är Finland, där bygget av reaktorn Olkiluoto 3 pågår. Reaktorn beräknades från början kosta 2,5 miljarder euro (26 miljarder kronor), men nu beräknas kostnaden bli 6 miljarder euro (60 miljarder kronor) och konstruktionstiden har ökat från fyra till minst åtta år. Samtidigt som beslutet om bygget fattades stannade också satsningarna på förnybar energi av, rapporterade Greenpeace den 2 november.
Kärnkraften är farlig, från brytning till slutförvar. När man bryter uran frigörs radioaktiva gaser och en mängd radioaktivt damm släpps ut. Risken för lungcancer och andra lungsjukdomar ökar om man andas in det, vilket särskilt drabbar gruvarbetare som inte har tillräcklig skyddsutrustning. Gruvorna där man bryter uran ligger ofta i avlägsna områden, där ursprungsbefolkningar bor. Radioaktivt och giftigt avfall bildas sedan när man lakar ur uranet från malmen. Detta samlas ofta i stora sjöar, och det radioaktiva slammet förblir där under många generationer.
Kärnkraft är en process med stora risker som kan ha förödande konsekvenser, vilkety olyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986 visar.
Frågan om hur kärnavfallet ska slutförvaras ska sedan lösas av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som är ett privatföretag, ägt av kärnkraftsföretagen. De statliga myndigheterna Statens Strålskyddsinstitut och Statens Kärnkraftinspektion ingår båda i ”Young Generation” – där också de företag man ska granska ingår. Att överlåta förvaring av giftiga ämnen på den kortsiktiga kapitalistiska anarkin verkar inte vara speciellt säkert.
Kärnkraft är heller inget klimatvänligt alternativ, i hela kärnkraftsprocessen släpps koldioxid ut; när man bryter uran, transporterar det, när man bygger reaktorer o s v.
Enligt IAEA, det internationella atomenergiorganet, kommer världens uranreserver att räcka i 40-50 år om vi fortsätter att använda samma mängd som idag. Om kärnkraften byggs ut kommer det att ta slut ännu tidigare.
Kärnkraft står idag för cirka 6 procent av världens energikonsumtion och 15 procent av elproduktionen. IAEA tror att kärnkraftens andel av världens energiförsörjning kan fördubblas till år 2030, men det är alltså inte nog för att ersätta olja, kol och gas – som utgör en överväldigande del av världens energiförsörjning.
Bygget av ett kärnkraftverk tar cirka tio år – så även om man bortser från att den är farlig, dyr och smutsig har vi inte den tiden!
Den nödvändiga tekniken för att börja ställa om samhället enligt miljöns och människors behov finns idag. Problemet är inte tekniken, utan vem som hanterar den.
Johanna Evans
