”Juholt är för bra för att vara sann” utropar krönikören Ann Charlott Altstadt i LO-Tidningen efter en glädjechock vid åsynen av den mustasch- prydde Håkan Juholt som ny S-ordförande, samtidigt som hon inser att risken för att en rättning vänster går i kvav är stor då alla marknadskramare måste belönas med viktiga poster för att hålla ihop S.Och visst är det sant, som Greider påpekar, att Juholt i sitt jungfrutal betonade jämlikhet som ingen S-ledare sedan Palmes tid. Juholt satte gång på gång sitt motto om ”social demokrati” mot det borgerliga samhälle som håller på att växa fram, där människorna förvandlas till att ”veta priset på allt, men inte värdet på något”.
Mannen med mustaschen undrade vart Sverige är på väg när vinster från fördyrad medicin hamnar i utländska skatteparadis och när skolkoncerner och vårdbolag delar ut skattebetalarnas pengar till sina äga- re, istället för att använda dem till en lärarlön eller en vårdanställd som kan hålla en gammal och sjuk i handen. Ska vi ta honom på ordet kan vi nu vänta oss S-förslag om “påregleringar” även av el- och järnvägsmarknaderna, “så att tågen går i rätt tid även när det snöar”. Barnfattigdomen är oacceptabel och ska bort, lovade han, liksom att segregationen ska bekämpas, ungdomsarbetslösheten köras på porten och offentliga sektorn inte subventioneras av kvinnors lägre löner.
Ett av de mest uppseendeväckande inslagen var att han tillsammans med facken vill se över det nya pensionssystemet, där många inte ens får hälften av sin gamla inkomst i statlig pension. Om regeringen därefter inte vill komma överens ska detta bli en valfråga 2014. För oss ”är det viktigare att fler kan jobba till de blivit 65 år, än att fler ska jobba till 69 år”, tillade han.
Vad ska vi tro om allt detta? Visst är det intressant att S ändå av ren självbevarelsedrift har förstått att en ny ledare inte kunde hämtas ur den extre- ma S-högern i Stockholms län som i stil med Robert Noord och den nya tankesmedjan Urban (S) vill sätta punkt för debatten om vinst i skola, vård och omsorg och ser en unik möjlighet att ”låta kapitalisterna göra jobbet och sprida den svenska välfärden vidare till Europa och hela världen” (SvD den 24 mars)!
Men man behöver inte borra så djupt för att se svagheterna. Närapå inget sas om vare sig skatter, klimatet eller kärnkraften. Inte heller om försvars- eller utrikespolitiken, som är de enda områden där vi redan har kunnat se Håkan Juholt i handling – som en varm anhängare av nära samarbete med Nato med full beredskap att låta svenska soldater delta i krigen i Afghanistan och nu senast Libyen!
Och inte bara alla marknadskramare runt Juholt, som Tommy Waidelich som ekonomisk-politisk talesperson eller S-högerspöket Mikael Damberg i det nya VU:t, kommer att lägga band på varje litet steg åt vänster. En halv reträtt om pensionerna kom redan under Juholts första dag som S-ledare, då han till SvD:s stora lättnad förklarade att ”vi är inte i närheten av att överväga att riva upp pensionsreformen”. Oddsen talar för att det snart blir fler lugnande besked till ”marknaden”.
Talet om påreglering lär snart begränsas till de värsta excesserna inom t ex elbolagen, SJ eller skolan som också utsatts för kritisk granskning i borgarpressen. Men även sådana små steg kommer att attacke- ras. Som Anne-Marie Lindgren varnar för i LO-Tidningen kommer den lilla S-omställning av tänkande och förklaringsmodeller som även hon vill se att ”utmana starka ekonomiska intressegrupper, som lika självklart kommer att gå till motoffensiv”. Och så finns det som sagt var, som hon också påminner om med ett understatement, ”grupper både inom och utom socialdemokratin som i sig står för en radikal modernitet i frågor kring miljö, in- tegritet och antidiskriminering, men som är litet främmande för frågor just kring ekonomisk makt”.
Juholt har i likhet med Ed Milliband efter Blair flaggat för en lätt radikalare retorik än Mona Sahlin, men som står långt ifrån en politik som åter skulle göra ens den skattefinansierade sektorn offentligt ägd. Därmed släcks också de svaga illusionerna om en comeback för S som arbetarparti.
