”Konflikten är en del av vardagslivet”

2016-09-07 14:36:56


– De flesta ser Indien som en ockupationsmakt och det lokala styret som en marionettregering till Indien, berättar Mehroosh Tak om situationen i Kashmir.

Kashmir är ett område som efter Indiens självständighet och delning har varit ockuperat av Indien, Pakistan och Kina (även om den kinesiska delen i princip är obebodd). Majoriteten av Kashmirs befolkning är muslimer och området har varit drabbat av väpnade konflikter i perioder. Offensiv har pratat med Mehroosh Tak från Kashmir Solidarity Movement (KSM).

Berätta lite om dig själv och rörelsen som du företräder.

– Jag är från den indiska delen av Kashmir. Där har den politiska konflikten om vilket land Kashmir ska tillhöra pågått sedan 1947. Men sedan sent 1980-tal har det även pågått en väpnad konflikt mellan indiska trupper och väpnade kashmiriska gerilla-grupper. 

– Jag föddes när konflikten nyss hade startat under 1990-talet och på grund av detta flyttade min familj till New Delhi. Nu läser jag på School of Oriental and African Studies (SOAS)  i London. 

– Jag och andra studenter i London har startat KSM, en studentförening vilken verkar för att sprida kunskap om Kashmir samt vinna stöd från andra organisationer och grupper.

 

När en läser om konflikten i media eller på internet ligger fokus ofta på den nationella konflikten mellan Indien och Pakistan (och till viss del Kina) och inte så mycket på stämningarna bland befolkningen. 

Kan du berätta lite om hur folk i indiska Kashmir påverkas av konflikten och vad den allmänna opinionen i frågan är?

– För de som bor där är konflikten en del av vardagslivet. Folk vaknar på morgonen till synen av beväpnade män. Indiska militären är ständigt närvarande. Nya repressioner och försämringar kommer ständigt från den indiska regeringen. Folks rörlighet är extremt begränsad inom Jammu och Kashmir [de delar av Kashmir som är under indiskt styre] och överallt finns det vägspärrar som kräver legitimation, men vanliga människor har inga ID-handlingar och kan därför inte röra sig fritt i området. 

– Gällande opinionen ser de flesta Indien som en ockupationsmakt och det lokala styret som en marionettregering till Indien. De flesta är för ett självständigt Kashmir.

Det sägs att situationen blev aningen lugnare i början av 2000-talet, men att det har flammat upp igen på senare år. Det har varit massiva demonstrationer de senaste två månaderna. Stämmer detta och vad är det isåfall som har fått stämningen att hetta till igen? 

– Konflikten har pågått konstant sedan 1947 och det väpnade våldet sedan 1980-talet, men det har varit mer eller mindre intensivt i perioder. Våldet var som mest påtagligt under 1990-talet med strider mellan indisk militär och olika gerillagrupper, men i början på 2000-talet slog Indien ner motståndet och en relativt lugn period började. 

– Dock löstes aldrig det grundläggande problemet och förtrycket mot Kashmirs befolkning fortsatte som innan. Missnöjet ledde år 2008 till stora protester för att sätta press på ockupationsmakten. Demonstrationerna var fredliga, men möttes av brutalt våld. Militär och polis skjöt mot demonstranter och över 100 dödades under sommaren 2008.

Protesterna denna sommar inleddes när den 21 år gamla gerillaledaren Burhan Wani sköts till döds. Han var känd för att förespråka att frihetskampen inte skulle vara en religiös konflikt och var ganska populär bland folk. När han sköts till döds gick folk ut i massiva protester. Men protesterna har bemötts med våld från militären och över 67 personer har dödats sen de startade i juli. 

– Många demonstranter har blivit blinda efter att ha blivit beskjutna med luftgevär som avfyrar små blykulor. Militären har till och med sprayat tårgas i sjukhusen så att skadade demonstranter inte ska kunna få vård. 

Det är tydligt att motståndet i Kashmir har provocerats fram av repression från den indiska regeringen. Men den motståndsrörelse som en hör talas om beskrivs oftast som islamistisk och propakistansk. Vad kan du säga om detta? Finns det några progressiva partier eller organisationer som media inte nämner? 

– Det stora oppositionspartiet i indiska Kashmir heter Hurryat. De har funnits länge, men ställer inte upp i val då de inte vill stödja ockupationsmakten. Det är på sätt och vis islamister, men det överdrivs ofta i indisk media. De har stöd av Pakistan och har moderata islamistiska grundvärderingar, men folk i Kashmir ser dem inte som fundamentalister. 

– Däremot leds inte den nuvarande proteströrelsen av något parti. Det är en spontan folklig protest och den allmänna opinionen är inte propakistansk. De flesta vill inte tillhöra någon av de rivaliserande kärnvapenmakterna utan vill att hela Kashmir (både den indiska, pakistanska och kinesiska delen) ska bli självständigt. 

Rättvisepartiet Socialisterna och den international vi tillhör, CWI, står för att ingen långvarig lösning på konflikterna i Kashmir kan äga rum under kapitalismen och dess brutala exploatering. Bara ett demokratiskt socialistiskt Kashmir kan få till stånd fred, välstånd och stabilitet i området. 

För att åstadkomma det krävs det en massrörelse från arbetare i hela regionen för att driva ut ockupationsmakterna, som enas under sociala krav och krav på verklig demokrati och styre underifrån som en del i kampen för en socialistisk konfederation i Indien, Pakistan, Kashmir och övriga omkringliggande områden. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!