Honduras drabbas liksom övriga världen av den ekonomiska krisen, speciellt då största handelspartnern är USA. Importen rasade med 21 procent första kvartalet 2009, och exporten med 13 procent. Mot bakgrund av de sociala och ekonomiska reformer till fördel för landets fattiga som presidenten Zelaya drivit igenom de senaste åren, genomförde militären med stöd av landets kapitalistklass en statskupp den 28 juni 2009.Den avsatte presidenten Zelaya och kuppledaren Micheletti kommer båda från samma parti, Liberala Partiet. Men medan kuppmakaren Micheletti, som suttit i kongressen i 34 år, är en inbiten konservativ företagsvän, har den valda presidenten Zelaya svängt åt vänster sedan han valdes 2005.
Det krispaket som president Zelaya la fram i mars 2009 fokuserade på att öka sociala satsningar, offentliga investeringar och att öka tillgången till krediter. I jämförelse innehåller det krispaket som kuppmakarregeringen presenterade den 18 juli ”kraftiga nedskärningar i de offentliga finanserna” (Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Honduras 2009, Sveriges Ambassad).
Honduras har en stark tradition av hög facklig anslutning och fackföreningarna spelar en viktig roll i politiken.
– I flera decennier har lärarsektorn varit benstommen i folkrörelsen i landet. Deras åtaganden i att försvara kvalitén i den statliga utbildningen och mänskliga rättigheter har varit en stark röst mot korruption, ojämlikhet och social utslagning, säger Rosario Avila, FOHM (Federationen för lärarorganisationer i Honduras) till det internationella lärarfacket EI den 4 de- cember 2009.
Honduras är det tredje fattigaste landet i hela Latinamerika och Karibien och dess historia präglas av statskupper, utländska interventioner och naturkatastrofer. Trots att ekonomin stärkts de senaste åren är situationen för landets fattiga nästan oförändrad. Två tredjedelar av befolkningen lever under fattigdomsstrecket och 45 procent i extrem fattigdom.
När Zelaya höjde minimilönerna i landet med 60 procent den 1 januari blev det ramaskri bland landets arbetsgivare och överklass. Detta trots att hela 80 procent av arbetsmarknaden omfattas av den svarta marknaden, uppskattar COHEP (motsvaran- de Svenskt Näringsliv i Honduras). Är du inte fast anställd gäller heller inte minimilönerna. För arbetare i städerna och inom offentliga sektorn är minimilönen nu 289 dollar (2 030 kronor) i månaden, och för arbetare på landsbygden 213 dollar (1 500 kronor). Löneförhöjningen som arbetarna inom maquila-sektorn skulle ha förhandlat fram blev dock aldrig av.
Att Honduras anslöt sig till ALBA, det antinyliberala handelsinitiativet lett av vänsterpresidenten Hugo Chavez i Venezuela, var ett tydligt steg till vänster som gjorde att Honduras kunde köpa olja till 60 procent av marknadspriset, samtidigt som miljoner istället kunde satsas på jordbrukssektorn. Det har kuppregimen nu brutit, liksom i fallet med de kubanska lärare och läkare som har skickats hem.
Lina Westerlund
