foto: Ange Kristianstads kommun / Cecilia Sandén
Det byggs mer, men det blir allt dyrare att bo.
Det byggs bostäder som aldrig förr – byggtakten är den högsta sedan miljonprogramåren. Trots detta förvärras bostadskrisen, samtidigt som bostadsbubblan kan vara på väg att spricka.
Under år 2016 påbörjades bygget av 72 000 bostäder. Det är mer än tre gånger så mycket som bottenåret 2012. Enligt Boverket har kommunerna signalerat om att det kan påbörjas 80 000 bostäder 2018.
Det är dock långt ifrån säkert att byggtakten fortsätter starkt efter att den så kallade marknadens osynliga hand har visat tummen ner. Detta trots att Boverket uppskattar att byggandet behöver öka ännu mer för att täcka behoven. Samtidigt som utbudet av bostäder har ökat har det blivit svårare för byggherrar och bostadsägare att fortsätta trissa upp priserna vid försäljningen.
Det finns 40 procent fler bostäder till försäljning än för ett år sedan. Allt färre lägger bud, och antalet bud blir färre. I kombination med amorteringskrav från januari 2018 har utvecklingen av bopriserna inte bara stagnerat, utan även börjat vända neråt. I september sjönk priserna på bostadsrätter med 1 procent (säsongsrensat). Att priserna har sjunkit ännu mer i Stockholm betyder inte att färre vill ha eller behöver bostad i huvudstaden. Det är andra mekanismer än behovet som styr bostadsmarknaden.
– Jag har aldrig varit med om något som liknar det här under min karriär, så här tufft har det inte varit på hela 2000-talet, sa en chockad mäklare till Expressen den 3 november.
Dubbelt så många av säljarna i Stockholm tvingades sänka priset på bostaden under oktober, 9,5 procent. I Uppsala tvingades hela 13,2 procent att sänka priset.
En iskall bostadsrättsmarknad har tvingat byggherrar som Wallenstam och Tobin att ombilda bostadsrätter till hyresrätter, eftersom de inte kan sälja till det priset som de önskar.
Samtidigt som det byggs mer än tidigare blir det allt dyrare att bo, främst i de större städerna dit många söker sig för jobb och högre utbildning.
– Det är ingen överbyggnation, men felbyggnation kan mycket väl vara ett problem, sa Konjunkturinstitutets biträdande prognoschef Kristian Nilsson till Nyhetsbyrån Direkt för någon månad sedan.
Att bostadsmarknaden har fått problem beror egentligen inte på att det ”byggs för mycket”, utan att byggherrarna bygger för dyrt när samtliga vill sälja till den rikaste klicken samtidigt. Det är ett klassiskt exempel på hur blind kapitalismen är: Alla byggherrarna vill hoppa i båten samtidigt, vilket oundvikligen slutar med att båten till slut sjunker.
I Uppsala byggs en femrums-bostadsrätt som kommer att kosta 12 miljoner kronor och en etta på 25 kvadratmeter i samma kvarter läggs ut för 2,7 miljoner kronor. Det är få som ens kan drömma om att lägga bud på dessa. Men även hyresmarknaden blir allt mindre av ett alternativ med stegrade hyresnivåer. Ett exempel är att 60 procent av Uppsalaborna inte har råd att hyra en genomsnittlig nyproducerad tvåa på grund av den höga hyran och inkomstkraven.
”Allmännyttiga” Stockholmshems hyreshus på Södermalm är det dyraste i landet. Hyran för en trerumslägenhet är hissnande
15 400 kronor i månaden och månadshyran för en femma är 22 000 kronor. Hyrorna på nyproduktion i storstäderna är mer än dubbelt så höga som genomsnittshyresrätten.
Att hyrorna för nyproduktion är så höga beror på att hyresvärdarna har satt i system att strunta i att förhandla hyrorna med Hyresgästföreningen. Hyrorna för hälften av alla nybyggda lägenheter har inte förhandlats, erkänner branschen.
Ytterligare tecken på att nedgången på bostadsmarknaden inte är ett tillfälligt hack i skivan är att även bankerna drar öronen åt sig och har blivit restriktivare med att låna ut för bostadsköp. Bankjätten Nordea skär ner med 6 000 tjänster, var femte anställd. Affärsvärlden skriver ”Aktieråd: Sälj bolånebanken”. Börsmagasinet rekommenderar sina läsare att sälja Swedbankaktier eftersom hälften av storbankens utlåning består av svenska bolån.
Än är det för tidigt att bedöma utgången och allvaret i nedgången på bostadsmarknaden, just för att den är så oberäknelig. Nedgången är dock oundviklig. Utvecklingen med ständigt ökande bopriser i förhållande till inkomsterna bygger på förväntningar på att priserna ska fortsätta att öka i framtiden kombinerat med billiga lån. Det är per definition en bubbla och prisökningen kan inte fortsätta i all oändlighet.
Bostadsmarknaden utgör tillsammans med finanssektorn fundamentet i den nyliberala ekonomin som har flyttat kapital och vinster från industri och produktion till spekulation och konsumtion. Att nyliberala politiker oavsett regering har lagt bostadsförsörjningen i händerna på marknaden är därför helt logiskt, men innebär också en social katastrof.
Den nyliberala politiska ekonomin är på väg mot avgrunden i takt med bostadsmarknadens nedgång. En krasch kommer att leda till att många bostadsägare kommer att se sina tillgångar gå upp i rök och bli skuldsatta för livet, samtidigt som de tvingas ifrån sina hem. Detta ska adderas till att arbetare, ungdomar, flyktingar och andra grupper får allt svårare att hitta en bostad med anständig standard och till överkomlig hyra.
Kapitalismens misslyckande kräver ett socialistiskt svar. Istället för en spekulationsvara behöver bostaden bli en social rättighet igen. ■
