Omröstningen i representanthuset vanns av demokraterna med röstsiffrorna 219 mot 212.
Samtliga som röstade ja var demokrater, medan 34 demokrater röstade nej tillsammans med republikanerna. Bart Stupaks och en grupp demokrater som är abortmotståndare gick över till ja-sidan efter att presidenten lovat att federala skattepengar inte ska få subventionera aborter (Dagens Nyheter den 22 mars).
Omkring 46-47 miljoner amerikaner står utan sjukförsäkring. Med det nya beslutet blir det obligatoriskt för i stort sett alla att ha en sjukförsäkring. Beroende på sin inkomst kan man få avdrag på skatten för att kunna finansiera sin försäkring.
Låginkomsttagare, fattiga och utslagna som inte når upp till de inkomstnivåer som bestämts omfattas dock inte av den nya reformen. En grupp som i och med krisen kommer att fortsätta att växa till följd av arbetslösheten.
En annan stor förändring är att försäkringsbolagen inte längre kan neka personer med en kronisk sjukdom att teckna en sjukförsäkring. Och nu kommer de som har väldigt förmånliga sjukförsäkringar och som tjänar över 200 000 dollar (1 miljon kronor) om året att beskattas (Svenska Dagbladet den 22 mars).
I media höjs Obama till skyarna, ”Detta kommer att placera Obama i historieböckerna”, lyder till exempel Svenska Dagbladetss rubrik. Onekligen är det en förbättring för många amerikaner. Man säger att 95 procent nu kommer att täckas av sjukförsäkring – men garanterar det vård?
Systemet bygger fortfarande på det privatinriktade försäkringssystemet. Obama ville från början ha ett statligt försäkringsbolag som kunde konkurrera med de privata – men det fick han inte igenom. Även för de som har en försäkring är de privata försäkringsbolagen en stora begränsning ifråga om tillgången till sjukvård. Försäkringskapitalet slukar enorma resurser, 31 procent av sjukvårdskostnaderna går till administration.
Obamas sjukförsäkring ger inte alla rätten till den vård man behöver, en sjukförsäkring är inte någon garanti om du drabbas av en allvarlig sjukdom. Även om du har en ”bra” sjukförsäkring måste du betala en självrisk, och i många fall täcker försäkringen endast 80 procent av kostnaderna efter att självrisken är betald. Att t ex ta några blodprover kan i slutändan kosta dig flera hundra dollar – trots att du har en försäkring!
Att fler får råd med en sjukförsäkring är en förbättring, men rubbar inte det som i grunden är fel, det priva- ta försäkringssystemet.
Krav har länge funnits underifrån på en allmän statlig sjukförsäkring, ett så kallat ”single-payer-system”. Ett sådant system skulle eliminera de privata försäkringsbolagen, som är en stark maktfaktor inom den amerikanska kapitalismen, som både demokraterna och republikanerna stödjer sig på. Det som behövs är en rörelse underifrån, som kämpar för att vinstintresset försvinner ut från sjukvården. Så länge privata intressen styr kommer en betydande del av amerikanerna att stå utan rätt till fullständig sjuk- vård.
Johanna Evans