689 anmälningar kom in till Skolverket innan den 31 mars i år, en ökning med 36 procent jämfört med 2009.
Under snart 15 år har utbredningen av friskolor ökat markant och idag drivs över hälften av Sveriges privata skolor av vinstdrivande aktiebolag. Detta är något som naturligtvis applåderas av vinstintresserade spekulanter. Under år 2008 delades totalt 84 miljoner kronor ut i vinst till de ägarna.
”Sedan Academedia börsnoterades 2001 har koncernen expanderat snabbt genom nystarter och förvärv. Mellan 2005 och 2009 fyrdubblades omsättningen, och mellan 2008 och 2009 ökade börsvärdet med 70 procent trots finanskrisen” (Stockholms Fria tidning, den 22 april 2010).
Detta är skattepengar som tas från den offentliga sektorn och urholkar en redan på knäna gående kommunal skola.
Så kallade friskolor får samma skolpeng per elev, men slipper alla extrautgifter i form av till exempel extrahjälp och hemspråksundervisning. Så om friskolor etablerar sig i ett välbärgat område och lyckas locka till sig elever utan speciella behov finns det mycket pengar att tjäna.
På privata ”friskolor” är dessutom färre lärare behöriga och kan därmed anställas med lägre lön.
Kvar i den utarmade offentliga skolan blir de elever som behöver extra språkhjälp, som har funktionsnedsättningar eller sociala problem. Alla de nedskärningar och personalminskningar som haglat över den offentliga sektorn har tvingat lärare att undervi-sa två klasser samtidigt och agera både lärare, kurator och skolsköterska samtidigt.
Systemet med friskolor är ett nyliberalt experiment som fick ett enormt genomslag och där skolor reas ut till vrakpriser och drivs som vilka vinstdrivande företag som helst. Kvalitén på utbildningen blir lidande och många skolor har satt i system att ha självstudier, mycket ledig tid o s v för att hålla nere kostnaderna.
Friskolekoncernen Baggium gjorde t ex en vinst på 7 miljoner kronor förra året genom att låta sina elever arbeta sig till kunskap ute på olika praktikplatser.
Istället för att göda mångmiljonärer med pengar borde det satsas på att återanställa lärare och annan personal till de kommunala skolorna. Det krävs en enorm upprustning för att komma upp till samma standard som den offentliga sektorn hade innan Socialdemokraterna hade sitt OS i nedskärningar under 1990-talet.
Det finns pengar att ta ifrån. De 10 procent rikaste i Sverige har fått skattesänkningar på närmare 80 miljarder kronor, medan nedskärningarna haglar tätt både inom skolan och all annan offentlig verksamhet.
Patricia Degerman