Sjuka hälsocentraler i Norrbotten

Stress samt faror för patientsäkerheten påvisades i Örnäsets hälsocentral, en av många där allvarliga brister återfinns (Foto: Liv Shange Moyo).

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

Samtliga av de hälsocentraler i Norrbotten som ingick i Arbetsmiljöverkets tillsyn 2019 uppvisade allvarliga brister i arbetsmiljön. Sedan granskningen har anställningsstopp och ytterligare neddragningar lanserats av Regionledningen.

De som arbetar för allas hälsa drabbas själva allt mer av ohälsa. Mot den bakgrunden genomförde Arbetsmiljöverket under 2019 en riksomfattande tillsyn av Sveriges primärvård. I Norrbotten ingick 12 av regionens totalt 24 hälsocentraler. Samtliga visade upp stora brister och kopplingen till nedskärningar är tydlig.
Många hälsocentraler upplevde kombinationer av fler patienter, utökade uppdrag, färre personal i tjänst – med ökad arbetsbelastning och stress som resultat. På mindre orter fanns svårigheter att hitta personal, men det förklarade inte huvudproblematiken som var gemensam för mindre och större orter.

”Svarta listan” i granskningen toppades av Örnäsets hälsocentral i Luleå. Både psykisk och fysisk stress, samt faror för patientsäkerheten, påvisades. På Örnäset fanns bara fem av sju läkartjänster tillsatta. Vakanser stod utan vikarier i upp till två veckor. Labbet var särskilt pressat, med en patient var femte minut.
På Haparanda hälsocentral fanns bara tre istället för sju läkare på plats. Ambulanssjukvårdare vittnade om dygnslånga arbetspass och att inte få tid för återhämtning. På Kiruna hälsocentral hade antalet underskötersketjänster minskat från 8 till 5,5.

Styret för Region Norrbotten – Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Centerpartiet – har lagt ett sparkrav på 700 miljoner kronor till och med år 2022. Nu beskriver fackliga representanter hur sparpanik råder – vakanser och pensionsavgångar tillsätts inte, ofta utan förhandling om konsekvenser och risker.
– Vi får ingen information överhuvudtaget, berättar Kommunals Marianne Engberg för Norr Media.
När anställningsstopp infördes i september 2019 uppgav regionledningen att närsjukvården inte skulle beröras. Men närsjukvårdens underskott på 104 miljoner kronor 2019 utgjordes till 95 procent av personalkostnader. När cheferna nu ska leverera skär de på personalen.
Det allvarliga läge som Arbetsmiljöverket rapporterar om förvärras alltså nu.

– Den allt mer ohållbara situationen för både personal och patienter kräver ett vårduppror, både inom när- och länssjukvård och kopplat till protesterna runt om i landet, kommenterar Jonas Brännberg, Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, som fortsätter:
– Den sjuka vården är ett systemfel, och ju förr striden tas för resurser enligt de verkliga behoven desto bättre.