Slopa otrygga anställningar

2015-04-02 10:31:40

foto: Udo Schröter / Flickr CC
En av tre anställda inom Handels avtalsområde har en otrygg anställning.

Under de senaste decennierna har arbetsgivare, uppbackade av högerpolitiker, bedrivit ett framgångsrikt korståg mot arbetsvillkoren och anställningstryggheten. Inte minst har arbetsgivarna fått blodad tand under de åtta år som Alliansregeringen har suttit vid makten.

Förutom att försämra arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen införde Alliansen ”allmän visstidsanställning” år 2007 med syftet att osäkra arbetsmarknaden. Allmän visstid innebär att arbetsgivare inte behöver ange några skäl till varför anställningen är tidsbegränsad och att visstidsanställningen kan gälla i två år och följas av ytterligare två års vikariat.

Resultatet är att arbetsgivare helt lagligt har kunnat stapla visstidsanställningar och vikariat på varandra i all oändlighet och att arbetare har tvingats att jobba permanent med otrygga anställningar.

SCB:s senaste Arbetskraftsundersökning (AKU), publicerad den 24 februari, visar att andelen otrygga anställningar är högre bland kvinnor än bland män och att de har ökat mer bland utrikes födda än bland resten av befolkningen sedan år 2005.

AKU visar också att 7,2 procent av de visstidsanställda har arbetat i fem år eller längre på samma arbetsplats. Det är alltså 39 000 arbetare som har utnyttjas systematiskt genom missbruket med otrygga anställningar, helt lagligt.

Konsekvensen är att det blir svårt att ställa krav och organisera sig fackligt, eftersom arbetsgivaren när som helst och utan motivering kan avsluta anställningen.

Den nya svenska modellen med oändliga otrygga anställningar strider mot EU-rätten. Till och med kapitalisternas bästa vän EU-kommissionen har vid två tillfällen kritiserat Sverige för att sakna regler mot missbruket av otrygga anställningar och har krävt omedelbara åtgärder av regeringen.

Sedan förbudet mot uthyrning av personal avskaffades av Carl Bildts (M) regering år 1993 har bemanningsbranschen exploderat i omfattning. Bortsett från en dipp under finanskrisen har antalet årsanställda i bemanningsbranschen ökat till nästan 70 000 årsarbetare år 2013. Branschens penetrationsgrad, andelen av det totala antalet sysselsatta på hela arbetsmarknaden, har ständigt ökat till uppemot 1,5 procent (år 2013).

Nyligen uppmärksammade Dagens Arbete att industriföretaget Element Six i Robertsfors säger upp alla sina 173 anställda i slutet av juli. De arbetare som företaget önskar ha kvar kommer att handplockas och jobba ha kvar via bemanningsföretag under det sista halvåret innan fabriken läggs ner. Därmed försvinner all form av anställningstrygghet och alla får en uppsägningstid på 14 dagar. Om detta tillåts fortgå finns det inget som förhindrar att fler arbetsgivare tar tillfället i akt och genomför en rockad med sina arbetare genom att förflytta anställningarna till bemanningsföretag.

Den 27 februari strejkade 1 300 kabinanställda på SAS i Danmark mot att 147 av dem har fått sina anställningar förflyttade till det SAS-ägda lågprisbolaget Cimber med sämre anställningsvillkor.

I juni år 2014 strejkade tågpersonal i Skåne mot tågoperatören Veolias försök att montera ner anställningstryggheten genom att göra om fasta anställningar till otrygga.

Fackförbundet Sekos utdragna och upptrappade strejk, med varsel om sympatistrejker från en mängd fack i olika sektorer, tvingade till slut arbetsgivarna till reträtt.

Efter tågpersonalens seger föreslog Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt en Lex Veolia, ”en arbetsrättslig offensiv”, av den nya regering efter valet. Men någon sådan har vi inte sett skymten av. Det vore ett viktigt steg framåt, men V:s vädjan är långt ifrån tillräcklig för att få igenom verkliga och varaktiga förbättringar.

Det är kanske inte särskilt förvånande eftersom det var under 1990-talet, då bland annat Göran Persons (S) regering hade makten, som de tidsbegränsade anställningarna ökade som mest, från knappt 10 procent av de anställda år 1991 till 16 procent år 1999. Förra året var andelen 16,7 procent.

Flera fackförbund kräver att allmän visstid tas bort ur Lagen om anställningsskydd (Las). Handels ordförande Susanna Gideonsson skrev i SvD Opinion den 9 februari att visstidsanställningar inte leder till fasta jobb, men underlättar för arbetsgivare att missbruka otrygga anställningar. Inom Handels avtalsområde har var tredje en otrygg anställning.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) svar under interpellationsdebatten om allmän visstid i början av februari var intetsägande och allt annat än en ”arbetsrättslig offensiv”. Det är kanske inte särskilt förvånande eftersom det var den socialdemokratiska regeringen som först föreslog denna permanent osäkra anställningsform år 2006, då kallad ”fri visstidsanställning” (Prop. 2005/06:185).

Fackföreningsrörelsen måste kasta av sig sin tvångströja genom att bryta med den förborgerligade socialdemokratin. Istället måste facken tillbaka till sina rötter och åter bli till demokratiska och kämpande kamporganisationer för att avskaffa daglöneriet för trygga anställningar. ■