USA:s president Barack Obama valdes med massiva förhoppningar om att han skulle göra slut på krigen som startats under Busheran, men bara ett år efter att han valts – och dagar efter att han mottagit fredspriset – tillkännagav Obama en truppökning med 30 000 soldater i Afghanistan.Över 265 miljarder dollar (1 900 miljarder kronor) har redan slösats på kriget i Afghanistan medan amerikanska arbetare lider av massarbetslöshet, vräkningar, nedskärningar och så vidare.
Trots att Demokraterna kontrollerar både presidentskapet och kongressen fortsätter krigen. En ny anti- krigsrörelse måste byggas, som med paroller som ”Pengar till jobb, utbildning och klimatsatsningar – inte krig” kan ena alla grupper som kämpar för jobb, mot vräkningar och så vidare, för att kunna börja bygga en verklig utmaning av tvåpartisystemet.
I USA är en majoritet emot kriget och i Afghanistan är ilskan stor bland folket mot den utländska ockupationen.
Måndag den 12 april öppnade internationella trupper eld mot en buss med afghanska civila; fyra människor dödades och arton skadades. Det utlöste USA-fientliga protester i Kandahar, i södra Afghanistan. Bara någ- ra få timmar efteråt blockerade afghaner den stora vägen ut från staden och ropade ”Död åt Amerika” och krävde störtandet av presidenten Hamid Karzai.
– Amerikanerna dödar konstant våra civila och regeringen kräver ingen förklaring, sade Mohammad Razaq, boende i staden, till brittiska The Guardian den 12 april.
– Utlänningarna talar alltid om mänskliga rättigheter. Men de bryr sig inte om det. De lär oss om mänskliga rättigheter och sen så dödar de massor av civila. De kom inte hit för att få ett slut på terrorismen, de är terrorister, sade Mohammed Tahir, pappa till den skjutna tonårsflickan, till The Times den 15 mars.
Vad har kriget i Afghanistan gett? Enligt propagandan handlar det om ett krig för ”fred och demokrati”.
Åtta, snart nio år efter att kriget inleddes är dock Afghanistan fortfarande det fjärde fattigaste landet i världen och världens näst mest korrupta. Enligt UNICEF är Afghanistan idag utan tvekan det farligaste landet för ett barn att bli född i. Ett av fyra afghanska barn dör före fem års ålder, i de flesta fall av sjukdomar som hade kunnat förebyggas. Förra året hade det högsta dödstalet sedan invasionen startade 2001. 2 412 civila afghaner dog i strider enligt FN, vilket är 14 procent mer än under 2008.
Det senaste valet skulle ge ockupa-tionen en fasad av demokrati, men hade motsatt effekt då valet kantades av massivt fusk. President Hamid Karzai och hans regering är stödda av korrupta krigsherrar, droghandlare och utländska trupper och saknar legitimitet bland det afghanska folket.
Västvärldens stoltaste export till den muslimska världen det senaste årtiondet har varit ”demokrati”, det vill säga val. Exporten har skett med hjälp av vapen och missiler. Hamid Karzai är USA:s huvudbevis för ”världsdemokrati” och man säger hela tiden åt honom att ”städa upp i sitt eget hus”.
Obama hävdar att kriget är nödvändigt för att hindra talibanerna att återkomma till makten och därmed skapa en fristad för al-Qaida, men som hans egen nationella säkerhetsrådgivare, den förre generalen James Jones, säger, finns det färre än 100 al-Qaidamedlemmar i Afghanistan.
En upptrappning av kriget kommer att ytterligare spä på problemen med terrorism. Detta på grund av ilskan mot den brutala ockupationen och den korrupta Karzairegimen. Detta utöver den ilska som redan finns bland folket i Mellanöstern och Sydasien mot invasionen i Irak, tortyr av fångar i Abu Ghraib och Guantanamo, attacker med drönare (obemannade stridsflygplan) i Pakistan och så vidare.
Ett annat argument som media i väst sprider är att kvinnornas situation har förbättrats i Afghanistan. Antalet våldtäkter, syraattacker och självmord har emellertid nått historiskt höga nivåer, liksom utbredningen av våld i hemmen. Dessa dåd utförs inte bara av talibaner som media påstår, utan även av de krigsherrar som sitter vid makten.
Human Rights Watch (HRW) berättar att trenden för kvinnors rättigheter är negativ i många områden. De har gjort flera intervjuer med kvinnor i Kabul och områden där upprorsgrupper är starka. Många säger att den frihet de fick efter störtandet av talibanregimen nu försvinner. Flera har blivit tillsagda att sluta arbeta eller har blivit förolämpade av aggressiva beväpnade grupper av män.
HRW skriver att det är viktigt att se att hotet mot kvinnors rättigheter kommer från den afghanska regeringen likväl som från tidigare krigsherrar, talibaner och andra beväpnade grupper.
En landsomfattande undersökning av Global Rights från 2008 fann att av de 4 700 tillfrågade kvinnorna hade 82,7 procent upplevt åtminstone någon form av fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld eller påtvingat äktenskap under sina liv.
Enligt Obamas ”utträdesstrategi” ska trupperna börja lämna Afghanistan under 2011, men försvarssekreteraren Robert Gates själv sade några dagar efteråt att endast en handfull soldater kommer att lämna Afghanistan under 2011.
– Vi har strategiska intressen i Syd-asien som inte kan beräknas i tidsgränser. Vi kommer att befinna oss i regionen en lång tid, sade han till CNN i december 2009.
Utträdesstrategin är baserad på att träna fler afghanska soldater och poli-ser som ska ta över säkerheten, men denna process är ett komplett fiasko. Det finns flera rapporter som visar att det är vanligt bland afghanska soldater att anmäla sig till träning flera gånger, under olika namn, för att sedan hoppa av så fort de har fått betalt.
USA-imperialismen och övriga länder i ockupationsstyrkan, däribland Sverige, hävdar att de ”hjälper” det afghanska folket, men åratal av ockupation har inte gett någon frihet till folket. Kvinnors situation är katastrofal och miljontals afghaner lider av de utländska truppernas närvaro.
Arbetslöshet, fattigdom, korruption och orättvisor drabbar folket. Orsaken att fortsätta kriget är naturligtvis inte att ”hjälpa” det afghanska folket. Den verkliga orsaken att fortsätta kriget är att USA vill ha kontroll över Centralasien och Mellanöstern, särskilt dess oljereserver.
Obama och ledande strateger i det demokratiska partiet är också rädda för valförluster i kongressvalen senare i år. De vill inte bli stämplade som ”svaga” av republikanerna. Det var liknande beräkningar som drog ner Johnsonadministrationen i träsket i Vietnam på 1960-talet.
De utländska soldaternas närvaro är ett direkt hinder för de afghanska massornas självständiga or- ganisering och kamp mot förtryck, våld och terror.
De utländska trupperna måste omedelbart och villkorslöst dras bort. Det afghanska folket måste självt få bestämma sin framtid.
Som socialister ser vi att massprotester inte kommer att räcka för att stoppa kriget, men det är en avgörande taktik för att bygga upp en massiv rörelse och ena olika delar av antikrigsrörelsen.
Frågan om kriget är inget isolerat problem som arbetare och unga står inför. Antikrigsaktivister måste ena sig med kamp mot nedskärningar, avskedanden och vräkningar.
I all kamp som förs för jobb, klimatet och offentlig service måste antikrigsrörelsen hjälpa till med att byg- ga upp stöd och solidaritet och samti-digt kräva att pengarna som spenderas på kriget istället ska användas för att möta arbetares och miljöns behov.
För att stoppa kriget i Afghanistan och få ett slut på USA-imperialismens övriga krig och brott krävs en verklig utmaning av det amerikanska tvåpartisystemet. Demokraterna kontrollerar nu Vita Huset och kongressen, och ändå trappar de upp kriget. Det visar hur bankrutt tvåpartisystemet är och det skriande behovet av att bygga ett kämpande alternativ.
Senare i år är det kongressval i USA, och redan nu behövs oberoende antikrigskandidater som kämpar för pengar till jobb, utbildning, klimatsatsningar och så vidare.
Det behövs masskamp mot det kapitalistiska systemet som föder krig för vinster och makt framför människors och miljöns behov.
Johanna Evans
