90 000 elever börsnoteras

2015-09-10 10:54:17

foto: Ken Teegardin / Flickr CC
Riskkapitalbolaget EQT söker köpare till Academedia, som dessutom ska börsnoteras.

Friskoleeländet fortsätter när nu riskkapitalbolaget EQT vill sälja ut sin friskolekoncern Academedia samt börsnotera bolaget. 90 000 elever och vuxenstuderande samt 12 000 anställda kommer att drabbas om en försäljning blir av – men hur verkar ingen veta.

Till Dagens Nyheter (DN) den 2 september säger EQT-­partnern Harry Klagsbrun, ägaransvarig för Academedia, att beslutet kommer eftersom man nu har ägt bolaget i fem år.

– Det är naturligt att vi börjar förbereda bolaget för nästa ägare.Det är inget akut, det kan bli i år eller nästa år. Men vi kan se att börsen varit stark och att introduktionen av ett annat välfärdsbolag, Capio, var väldigt framgångsrik. Därför har vi nu efter sommaren börjat förbereda bolaget för en börsintroduktion, säger han.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är kritisk till att EQT säljer Academedia, men av fel anledning. Hon menar att problemet ligger i att ”man inte kan gå in och äga skolor kortsiktigt”, inte att själva ägandeformen är problemet. Ej heller att det är ett problem att reducera elever och välfärdsanställda till nettoresultat för riskkapitalbolag. 

Oavsett vad liberaler och borgerliga tidningars ledarsidor än må hävda handlar inte det fria skolvalet och friskolereformen om att elever fritt ska få välja den skola som passar dem bäst, utan det handlar om etableringsfrihet för diverse oseriösa företag inom skolan med hjälp av skattepengar.

Vad det handlar om är företagens och riskkapitalisters möjlighet (som liberaler kallar en ”rättighet”) att tjäna så mycket pengar som möjligt på vår gemensamma välfärd, där elever och skolpersonal är de som drabbas.

Om Academedia dessutom börsnoteras kommer än fler gamar att sätta sina klor i skolan. När börsen sedan faller är det knappast ägarna eller aktieägarna som kommer att drabbas, utan elever, lärare och övrig skolpersonal. Alla företag offrar allt och alla på vinstintressets altare – även barnens framtid och personalens välmående. Det kallas ju trots allt för en ”skolmarknad” – hur knäppt är inte det?

Enligt Academedias egen hemsida var deras totala omsättning för år 2013/2014 hela 6,4 miljarder kronor, där nettoresultatet uppgick till 212,7 miljoner kronor. Kent Werne, författare till boken Den stora omvandlingen, skriver i Dagens Arena den 2 september att de förra året genererade en rörelsevinst på 450 miljoner kronor, dryga 7 procent av intäkterna från stat och kommun. Det är enorma summor som inte investeras tillbaka till verksamheten, som inte investeras till de enorma behov som råder idag.

Alla sektorer inom välfärden, som skola, vård, omsorg, kollektivtrafik med mera, måste drivas med anställda och brukarnas behov och intressen i första rummet. Det är omöjligt att garantera så länge vinstintresset inom välfärden tillåts råda. Uppdrag Granskning avslöjade också för något år sedan hur friskolor systematiskt väljer bort ”problembarn”, elever med behov av särskilt stöd, elever med icke-svenskt ursprung med mera eftersom det skulle ”skada skolan” samt kosta mer.

Vidare är såväl lärarnas löner som personaltätheten lägre på friskolor kontra kommunala skolor, vilket flera undersökningar visar. Exempelvis visar Skolverkets statistik att det i snitt gick 15,4 elever på varje heltidsanställd lärare i Academedias gymnasieskolor år 2012, att jämföra med de 11,6 elever per heltidsanställd lärare på kommunala gymnasieskolor. 

Sedan EQT köpte Academedia år 2010  har skolorna inbringat cirka 1,8 miljarder kronor i rörelsevinst – en vinst som främst har skapats genom att dra ned på lärartätheten. 

På samma gång utarmas de kommunala skolorna på resurser på grund av friskoleeländet. I vissa kommuner får elever på friskolor extra pengar till skolpengen under de första åren. I Haninge kommun är den summan på 3 000 kronor extra under de första fem åren för varje nystartad friskola.

Skillnaderna mellan olika skolor gällande resultat, arbetsmiljö, trygghet med mera ökar hela tiden, vilket spär på segregationen och orättvisorna. För att kunna få till stånd en likvärdig skola, fri från marknadens diktat och med elever och personalens behov i första rummet, krävs det en massiv upprustning av hela samhället. Skolan måste förstatligas och ställas under demokratisk kontroll och styre underifrån av de verkliga experterna: lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal.

En organiserad gräsrotsrörelse som tar strid mot alla nedskärningar och privatiseringar inom skolan och övrig välfärdssektor behöver omgående byggas upp, då läget blir allt allvarligare för varje termin som fortlöper. ■