Högeralliansen med finansminister Anders Borg i spetsen presenterade förra tisda- gen (den 12 oktober) sin höstbudget.Inte helt oväntat är det en budget där de rika och högavlönade får extra klirr i kassan, medan det för lågavlö- nade väntar tuffare tider.
”Ansvar och sunda statsfinanser” var de ledord som Anders Borg upprepade då alliansens minoritetsregerings budget presenterades. Detta ”ansvar och sunda statsfinanser” är något som ska bekostas av de lågavlönade i kommuner och landsting, medan de högavlönade får fortsatta skattesänkningar.
Enligt LO-Tidningen har Borgs budget en tydlig fördelningspolitisk profil där de som förlorar är just de med lägst inkomster. Inkomstspridningen kommer att fortsätta att öka och överskrida nivån under toppåret 2000.
Ett tydligt exempel på detta är att det är just de som tjänar över 35 000 kronor i månaden som tjänar mest på den nya budgeten. Antalet personer med svag ekonomi kommer också att öka i takt med att ersättningssystemen monteras ned. Med regeringens a-kasse- och sjukförsäkringsregler på- verkas en person som går från heltidsarbete till arbetslöshet eller sjukdom allt mer. I budgeten lovas 3 miljarder kronor extra till kommuner och landsting, utöver den redan beslutade höjningen av statsbidraget till kommuner och landsting på 5 miljarder kronor – men samtidigt försvinner också det tillfälliga statsbidraget på 17 miljarder kronor som kommunerna fick förra året, så i praktiken innebär det en nedskärning på 9 miljar- der kronor för kommuner och landsting.
Sänkta skatter för pensionärerna är också något som har lovordats av regeringen och i budgeten presenteras en skattesänkning på 7,5 miljarder kronor för pensionärerna. Problemet här är dock att pensionerna redan beräknas bli lägre nästa år på grund av den ekonomiska krisen och hur pensionssystemet fungerar.
Detta gör att den skattesänkning som skulle ge pensionärer mer pengar i plånboken i själva verket bara bromsar upp effekterna av krisen och pensionsreformen, men när det väl kommer till kritan blir det fortfarande mindre pengar varje månad.
Studenter sägs också enligt Borg vara vinnare i den nya budgeten och att få 2 320 kronor extra per termin, med början den 1 juli 2011 kan i många fattiga studenters öron låta mycket bra – men då får man inte glömma att denna höjning av studiemedlen endast gäller lånedelen, något som i slutänden kommer att kosta studenterna i form av mer studielån att betala tillbaka.
Fortsatt utförsäljning av statliga företag ska i budgeten ge 25 miljarder kronor extra per år. Vilka företag det handlar om nämns inte, men Telia, Nordea och SBAB är några givna kandidater. Man kan även tänka sig att privatisera 49 procent av Vattenfall, vilket knappast är någon liten affär då företaget 2009 hade en total omsättning på 205 miljarder kronor, drygt 40 000 anställda och totala tillgångar till ett värde av 602 miljarder kronor.
I budgeten lyser insatser mot arbetslösheten med sin frånvaro. Istället betonar Anders Borg att vi måste skaffa oss ”extra säkerhetsmarginaler över säkerhetsmarginalen”. I praktiken innebär detta att regeringen samlar pengar på hög istället för att satsa på vård, skola och omsorg.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) står för en demokratiskt planerad ekonomi där pengarna går dit behoven finns och inte ner i fickorna på de rikaste i samhället. Nu krävs det enad kamp bland lågavlönade, sjuka, pensionärer och arbetslösa för massiva offentliga satsningar , inte bara för att ge fler arbeten, utan också för att täcka upp de stora nedskärningar som har genomförts sedan början av 1990-talet.
Nils Kaza
