Den ”amerikanska drömmen” har blivit en mardröm

2006-11-15 14:12:56




Många hävdar att USA är ett ohjälpligt högerland där arbetarna är för konservativa och nöjda för att kämpa för en grundläggande förändring, än mindre för socialism.

Det är sant att kapitalistisk ideologi fortfarande har ett kraftigt inflytande över många människor, som till exempel idén om den ”amerikanska drömmen” – det vill säga att du kan, om du arbetar hårt, höja din levnadsstandard. Denna idé börjar dock kollapsa under trycket från de amerikanska företagens oöverträffade angrepp på arbetarnas levnadsförhållanden.
Den amerikanska drömmen tycktes vara speciellt sann under den ekonomiska uppgången efter andra världskriget 1945-75. Under dessa 30 år åtnjöt kapitalismen, i USA och globalt, en tillväxt utan motstycke.
Tidigare hade majoriteten av arbetarna fått arbeta för svältlöner med dåliga arbetsförhållanden. Uppkomsten av utbredda ”medelklassförhållanden” utvecklades inte förrän under efterkrigsperioden. Detta som ett resultat av de stora strider som den amerikanska arbetarrörelsen utkämpade under 1930- och 1940-talen. Till följd av dessa strider vann många arbetare 8 timmars arbetsdag, socialförsäkringar och anständiga löner.
Detta ekonomiska uppsving 1950-75 gav upphov till myten om den konservativa, tillfredsställda amerikanska ”medelklassarbetaren”. Men den amerikanska drömmen har nu förvandlats till en mardröm.

Ökade klyftor

Samtidigt som direktörslöner och företagens vinster rakat i höjden får arbetarna arbeta hårdare och snabbare för lägre löner och förmåner. Amerikaner arbetar i dag sex veckor mer per år än 1979 enligt USA:s folkräkningsbyrå. Kongressen har under tio år frusit minimilönen, trots ständigt ökade kostnader.
Den privata skuldbördan ligger nu på rekordhöga 130 procent av den disponibla inkomsten – en ökning med 33 procent sedan mitten av 1990-talet. Antalet amerikaner utan sjukförsäkring har ökat till 46 miljoner.
Den allt ökande klyftan mellan rika och fattiga är den största sedan före den stora depressionen. De rikaste en procenten av befolkningen har nu en större förmögenhet än de 95 procent fattigaste (Common-Dreams.org 14 september 2003).
Det här är inga tecken på en kapitalism som för USA:s samhälle framåt.
Ekonomiskt elände är inte USA-kapitalismens enda problem. USA lider även av alla imperiers dödliga sjukdom – ett imperiebygge till bristningsgränsen.
Alla imperier tycks allsmäktiga i sin krafts dagar men mot slutet faller dessa imperier samman till stoft när de utomlands sträcker sig militärt till bristningsgränsen samtidigt som de hemma inte kan tillfredställa sin befolknings behov.

Historiskt nederlag i Irak

En opinionsundersökning utförd av Zogby i år visade att häpnadsväckande 72 procent av USA:s soldater i Irak anser att man borde lämna Irak inom ett år. Undersökningen visar på vad politiker kallar ”Vietnamsyndromet”. Det är en historisk skiftning i de amerikanska arbetarnas medvetande som visar en växande ovilja att offra sig och dö för USA-imperialismen.
Krig är ofta populära i början när den härskande klassen drar igång sin nationalistiska propagandamaskin men i och med att arbetarklassen i allt ökande grad inser att de utnyttjas som brickor i krig som enbart gynnar de rika, har krig blivit en katalysator för många folkliga revolter.
Kriget i Irak har provocerat fram protester från hundratusentals människor.
Samtidigt uppvisar tvåpartisystemet allt fler och växande sprickor. En undersökning från 22 september 2004 avslöjade att 61 procent av amerikanerna hade förlorat förtroendet för ledningen och institutionerna. Misstroendet mot politiker och företagsledare har nått en epidemisk nivå på grund av sjunkande levnadsstandard och lögnerna om Irakkriget.
Allt detta sammantaget – den enorma koncentrationen av förmögenheten, nederlag i Irak och det växande politiska missnöjet hemma – innebär att framtiden i USA kan bli explosiv.

Ramy Khalil
Socialist Alternative (CWI i USA)