Inkomstgapet mellan kvinnor och män växer igen

2013-03-07 13:36:47


När männen får hundra kronor, får kvinnor endast 80 kronor.

Under åren 2010-2011 har gapet mellan kvinnors och mäns inkomster ökat igen. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster har under lång tid nästan stått stilla. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) låg den sammanräknade förvärvsinkomsten för kvinnor i yrkesverksam ålder på 79,3 procent av mäns inkomst 2011. Som bäst under 2000-talet var kvinnornas andel 79,7 procent år 2009. Jämfört med siffran från 1991 (72,3 procent) har utvecklingen tagit några ytterst små steg mot en utjämning av lönerna.

Men nu har även denna blygsamma utveckling vänt. Enligt TV4-nyheterna den 22 januari i år ökar löneskillnaden igen i snabb takt. Mest drabbade är unga kvinnor i åldern 18 till 25 år. För denna åldersgrupp har löneskillnaden mellan män och kvinnor ökat med hisnande 24 procent under åren 2009 till 2011. Även i andra åldersgrupper faller kvinnorna tillbaka. För dem mellan 25 och 55 år har löneskillnaden ökat med åtta till nio procent. Och enligt SCB var inkomstskillnaden år 2011 störst bland de yngre. Kvinnor i åldrarna 25-29 år tjänar endast 72,4 procent av vad de jämnåriga männen tjänar.
Med ”sammanräknad förvärvsinkomst” menar SCB inte bara lön utan även inkomster från A-kassa, pension och ersättningar från Försäk­ringskassan.
Om man bara tittar på skillnaderna i lön hade kvinnor 85,9 procent i lön år 2011, jämfört med männen (då räknar man om alla löner till heltidslöner). Orsaken till lägre inkoms­ter för kvinnor ser man i att fler kvinnor arbetar deltid, är föräld­ralediga längre tid än männen och studerar under längre tid. En tredjedel av alla sysselsatta kvinnor arbetar deltid, detsamma gäller endast för var ­tionde man. Under 2011 tog kvinnor ut 76 procent av ­föräldradagarna och männen 24 procent.

LO:s lönerapport över åren 2010-2011 visar att det procentuellt räknat är bland arbetare som lönegapet mellan kvinnor och män har fortsatt att öka. Räknat i kronor är det dock ­både bland arbetare och tjänstemän som kvinnorna halkar efter. Bland arbeta­re ökade medellönen för kvinnor under åren 2010-2011 med 820 kronor och för män med 1 000 kronor, d v s 180 kronor mer för männen. Bland tjänstemän ökade medellönen för kvinnor med 1 120 kronor och för män med 1 220 kronor, d v s 100 kronor mer för männen.
Det finns också ett annat sätt att jämföra löner, där man ­standardväger lönerna. Då räknar man in skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och deltid.
Skillnaden mellan män och kvinnors löner blir då 94,1 procent, d v s det är sex procentandelar löne­skill­nader som inte ens kan förklaras med så kallade objektiva faktorer.
Men varför skulle det ens räknas bort ur statistiken att yrken där kvinnor är i majoritet är lägre värderade och lägre betalda?

Det finns ett strukturellt förtryck som gör att typiska kvinnoyrken som till exempel inom vård och omsorg får mindre betalt. Att gamla föreställ­ningar om mannen som den som i första hand försörjer familjen finns kvar, visar flera undersökningar om att män i snitt får högre lön när de gifter sig och skaffar barn medan utvecklingen är tvärtom för kvinnor.
År 2011 minskade reallönerna för första gången på 20 år med cirka 0,3 procent. Det är de med de lägsta lönerna som lever på margina­len som drabbas hårdast av även marginella lönesänkningar, d v s just arbetarkvinnor i låglöneyrken.

Men både män och kvinnor drabbas när lönerna pressas ner. LO-rapporten Maktelitens inkomster visar att näringslivets toppar hade en snittinkomst – lön och kapitalinkomster –  på otroliga 14 miljoner kronor per person år 2011. Med andra ord: vd-arna på de största svenska bolagen har inkomster som är 46 gånger den vanliga arbetarens (räknat på en årsarbetslön för en industriarbetare på 300 000 kronor), lika mycket som en industriarbetare arbetar ihop under hela sin livstid.
I år är det avtalsrörelse igen inom många branscher. Det behövs inga fina ord och tomma löften för kvinnors jämställdhet.Fackföreningarna måste visa att det är allvar med kampen för högre löner och bättre arbetsvillkor.
Katja Raetz

 RS / Offensiv kämpar för ▼

  • Höj kvinnors och lågavlönades löner. Ingen heltidsanställd ska tjäna mindre än 20 000 kronor/månad.
  • Kortare arbetstid – sex timmars arbetsdag utan lönesänkning.
  • Fasta jobb och rätt till heltid.
  • Riv upp försämringarna i arbetslöshets-, sjuk – och föräldraförsäkring­en. Höj ersättningsnivån till 90 procent av inkomsten.
  • Omedelbar höjning av grund- nivån i föräldrapenningen.