Kan den globala uppvärmningen stoppas?

2006-11-08 14:57:35




Nu duggar miljörapporterna tätt med varningar för extrema väderförhållanden, döende Östersjö, slut på matfisk om 48 år, chockhöjda temperaturer, katastrofala översvämningar och miljontals miljöflyktingar.
I helgen genomfördes globala demonstrationer mot miljöförstöringen och i veckan inleddes FN:s klimatkonferens i Nairobi i Kenya. Men kan dagens katastrofala utveckling vändas?

Väderrapporterna har flyttas från att vara sist i nyhetssändingarna till att vara de som kommer först. Det som brukar vara det samtalsämne som vi använder som kallprat har blivit ett av de hetaste. Detta beror dels på den senaste stormen som drog över Sverige, men även Nicholas Sterns uppmärksammade rapport.
Nicholas Sterns (tidigare chefsekonom för Världsbanken) har i sin rapport räknat på vad klimatförändringarna kommer att kosta, och pengar är ett mått som kapitalisterna förstår sig på. Det räcker inte med de larmrapporter som visar att miljontals människor riskerar att dö.
Den globala uppvärmningen kan i värsta fall enligt Sternrapporten kosta 51 biljoner kronor år 2050 och krympa världsekonomin med upp till 20 procent om ingenting görs. Det är ungefär vad ett av de två världskrigen kostat, eller vad en ny 30-talsdepression skulle kosta världsekonomin.
Även Stenrapporten, som trots allt syftar till att säkra kapitalismens framtid, måste erkänna att klimatförändringarna är det mest talande beviset på marknadens misslyckande.
Klimatforskare som står bakom Sterns rapport visar på en kraftig ökning av utsläppen av växthusgaser, trots Kyotoavtalet.

Sternrapporten

Bara dagarna efter Sternrapporten kom en rapport om att utsläppen av koldioxid, den gas som är den största orsaken till växthuseffekten, förra året var de högsta som hittills uppmätts (FN-organet Världsmeteorologiska organisationen, WMO, 3 november).
Enligt WMO fanns det heller inga tecken på att utsläppsnivåerna skulle minska.
Mellan 2000 och 2020 kommer energisektorn i världen att växa med 50 procent, vilket starkt bidrar till miljöförstöringen. De fossila bränslena (olja, kol och gas) är den i särklass största energikällan i Europa och världen. Av världens energiförbrukning baseras i dag 80 procent på fossila bränslen.
I många länder funderar nu regeringarna på att satsa än mer på kärnkraft, vilket betyder att risken för en härdsmälta ( bränslehärden i ett kärnkraftverk smälter och radioaktiva ämnen strömmar ut) blir allt mer sannolikt ju fler kärnkraftverk som finns i bruk.
Transportsektorn växer även den och oljepriset har nått nya höjder.
År 2050 kan utsläppen av växthusgaser ha fördubblats från dagens nivåer om dagens miljöfarliga tillväxttakt tillåts forsätta!
Klimatförändringarna kommer med en viss fördröjning, så det är först under de senaste 20 åren som vi sett en klar uppvärmning, trots 150 år av utsläpp.
Den globala uppvärmningen (de senaste 100 åren har den globala medeltemperaturen stigit med 0,6 grader) leder inte bara till att det blir varmare, utan även till att vädret blir allt häftigare och kraftfullare.
Stormar och översvämningar blir allt vanligare, även på platser som tidigare inte drabbats. Kraftiga skyfall i kombination med skogsskövling leder till jordskred, som i Haiti för några år sedan. Jorden som spolats ner i havet blir förlorad, och de karga bergen blir svårodlade.
Glaciärforskarna borrar nu i allt snabbare takt då deras arbetsplats snart försvunnit. I Alperna kommer tre fjärdedelar av glaciärerna sannolikt att ha smält bort till 2050, samma trend finns i Norden där Sveriges sydligaste kalfjäll idag är övervuxet med granar.

Globalt växthus

Arktis (området runt jordens norra pol) kan om hundra år vara isfri på sensommaren och hösten om nuvarande trend fortsätter. Detta skulle kunna innebära flera meters vattenhöjning. Idag hotas en rad arter av utrotning, om temperaturen fortsätter att stiga så kommer hela ekosystem att kollapsa, 2 av 5 djurarter kommer att utplånas vid en temperaturökning på över 5 grader.
Sternrapporten varnar för att översvämningar och torka kommer att göra 200 miljoner människor hemlösa, och miljarder människor kommer att sakna vatten om ingenting görs.
Sammantaget målar Sternrapporten upp ett apokalyptiskt mardrömsscenario, och jordens undergång är tillsynes inte långt borta. Sterns rapport beskriver vad som kommer att inträffa om det värsta scenariot blir verklighet med hopp om att de styrande ska vidta åtgärder för att vända utvecklingen. Troligen kommer även regeringarna att tvingas vidta en del åtgärder för att försöka minska effekterna av den globala uppvärmningen. Men kapitalismen och jakten efter vinster och marknader hindrar varje form av en verklig kursändring.

Torka och ökenspridning

Vattenbristen är akut och halva jordens befolkning lever i områden där grundvattnet sjunker. Gobiöknen sprids med en storlek av Skåne och Blekinge varje år, och det finns tydliga tecken på att Saharaöknen är på väg över Medelhavet.
”Extrem torka kan enligt det brittiska Hadley Center for Climate Prediction and Research drabba en tredjedel av planeten om nuvarande utveckling fortsätter, och enligt en ny FN-rapport är Afrika mer sårbart än man tidigare trott för klimatförändringar. Till exempel riskerar 70 miljoner människor att drabbas av översvämningar längs Afrikas kuster 2080, jämfört med 1 miljon 1990” (SvT 6 november).
Rekordtorka och skogsbränder har drabbat både Portugal och Spanien de senaste åren. Somrarna har blivit torrare, och när skyfallen kommer på hösten eroderas jorden snabbt. Mindre än 1 procent av allt färskvatten finns tillgängligt för oss människor och konsumtionen av färskvatten är 7 ggr högre i Nordamerika än i Afrika. Varje år dör 1,6 miljoner människor enbart av förorenat vatten. 2,6 miljarder människor lever utan tillgång till rent vatten. Vattenbranchen går för högvarv, 100 miljarder dollar köps det flaskvatten för varje år, vilket till stor del är en bluffmarknad då 40 procent av allt buteljerat vatten är kranvatten.
Rent vatten är en mänsklig rättighet. I dag är den rätten vilkorad, gratis rent vatten till alla är en grundförutsättning för överlevnad.

Sverige – varmt och blött

Delar av statens klimat- och sårbarhetsutredning släpptes förra veckan. SMHI rapporterar om ökade temperaturer under de senaste 15 åren och om fortsatt bottendöd i Östersjön. Sverige ligger i en zon som kommer att få kraftiga temperaturökningar. Norrlandskusten har fått över 2 grader varmare de senaste 15 åren jämfört med tidigare 30-årsperiod.
Det är framförallt varmare vintrar som bidragit till temperaturökningen.
Bengt Holgersson som är statens utredare om sårbarhet och klimatfrågor visar på akuta faror kring Vänern och Mälaren. Han påvisar risken att 3,5 miljoner kvadratmeter (350 hektar) bebyggd mark kan komma att översvämmas om ingenting görs. Risken för kraftiga skyfall gör att dagens utlopp ur sjöarna är för små. Med Arvika 2001 i färskt minne lyfts hela vänerområdet fram som ett riskområde. Vänern är extra såbar då utloppet via Göta älv är begränsat. Släpper man ut mer vatten än normalt finns det risk för skred. Älvens lersidor kan helt enkelt komma att undermineras och åka ner i älvsfåran. I värsta fall kan det stoppa upp hela älven, med enorma översvämningar som följd. Utredningen föreslår miljardsatsningar på ett extra utlopp ur vänern genom en tunnel. Mälarens utlopp vid Slussen och i Södertälje behöver ökad kapacitet.

Stormvarning

Höststormar är något som kommer att bli en återkommande företelse i Sverige. Ju större skillnad det är mellan kontinentens varma klimat och det kalla polarområdet, desto hårdare kommer det att blåsa.
Kraftiga stormar får kraftiga konsekvenser, tiotals människor dog i stormen Gudrun. Den senaste stormen krävde minst två dödsoffer då ett handelsfartyg kapsejsade mellan Gotland och Öland. Det är ännu inte färdigräknat vad kostnaden av den senaste stormen kommer att bli, men helt klart rör det sig om 100-tals miljoner kronor.
Dessa oväder är nutid, inte om femtio eller två hundra år. Det vi nu ser är effekter av en temperaturhöjning på ungefär en grad. Om vi idag skulle stänga av alla utsläpp (vilket inte skulle gå men ändå), skulle temperaturen fortsätta att öka i 30 års tid. Detta då klimat förändras långsamt. Men det som idag görs kan betyda stor skillnad 2050. Människan har fortfarande chansen att förhindra att Permafrosten (den eviga frosten) i exempelvis Sibiren tinar och att Arktis blir isfri. Vilket skulle göra att klimatförändringarna blir självgående, och hoten än större.
Dagens forskarrapporter (larmrapporter) har, tillsammans med opinionen och att miljöförstöringen även hotar kapialismens framtid, fått regeringarna att göra det ena utspelet efter det andra.
I Storbritannien har premiärminister Tony Blair (Labour, socialdemokraterna) och finansminister Gordon Brown (som sannolikt efterträder Blair) slagit på den stora trumman. De föreslår att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020 och med 60 procent till 2050. Till och med George Bush har tinat upp i frågan kring klimathotet. Miljöhistoriker ser hur misslyckandet i Irak och hela Mellanöstern varit en viktig orsak till kursändringen för Bush och Blair. Med risk att förlora kontrollen över oljan ser de sig piskade att hitta alternativ.
Sternrapporten är positiv i den meningen att den lyfter fram hur liten kostnaden är idag för att ta itu med problemet. Enligt Sternrapporten skulle det kosta 1 procent av världens BNP fram till 2050 för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser.

Vem ska betala?

Sternrapporten visar att det främst är de fattiga som fått betala med sina liv för de miljöförändringar som ägt rum och så kommer det att förbli om inget görs. För första gången i sitt liv säger liberalen Nicholas Stern att det är de rika ländernas moraliska plikt att nu betala vad det kostar att åtgärda utsläppen (under sina år i Världsbanken drev han igenom en rad frihandelsavtal som varit förödande för både miljö och människor i den fattiga delan av världen). Vilka i den rika världen får då betala?
Tony Blair föreslår nu höjda miljöavgifter. Dessa kommer att fungera som en så kallad plattskatt, alla betalar lika oavsett inkomst, vilket slår hårdast mot de med låg inkomst. Det kommer alltså att bli löntagarna i den industrialiserade världen som kommer att få stå för kostnaderna, om Blair får som han vill. De stora miljöbovarna, de transnationella företagen, kommer undan. De vinster som dessa företag gör kommer aldrig i närheten av de arbetare som idag drabbas av vidriga arbetsförhållanden.

Plan för behov och miljö

Även många kapitalister inser att något måste göras när miljöförstöringen riskerar att få samma effekt som en ekonomisk depression. Det finns dessutom pengar att tjäna på en ”grön” produktion och image.
Lokal miljöförstörelse som kemikalieutsläpp och kraftigt förorenat vatten kan de rika klasserna fly undan. Men klimathotet går inte att fly undan. Men att värna miljön kommer ständigt i motsättning till kapitalismens strävan efter maximal vinst på kortast möjliga tid, vilket med nödvändighet betyder kortsiktighet och enormt slöseri med resurser.
Oundvikligen kommer både miljö och människor i kläm när kapitalismen jagar vinster.
Kapitalismen måste stoppas innan den sätter stopp för oss. Människors och miljöns behov måste sättas före storföretagens vinstintressen och ekonomin måste planeras demokratiskt i enlighet med behov och med utgångspunkt i att värna miljön.

Joel Eriksson