Ett tjugotal personer från Asylrörelsen i Norrbotten samlades kl 11 utanför polisstationen för att protestera mot tvångsutvisningarna. Vi stod med banderoller, plakat och talkörer som ”Den som flyr har inget val – ingen människa är illegal!”. På plats fick vi veta att en del av de frihetsberövade redan förts iväg och att det nu var sju personer som var kvar i förvar i Luleå.
Lokalmedia, både tv, tidningar och radio, kom och intervjuade ett antal personer, bland dem Gafour Abbasneyad och Mikael Nilsson från Asylrörelsen, tillika medlem i RS. De intervjuade pekade på avtalet mellan den irakiska och svenska regeringen 2008. Det går ut på att Sverige skulle skicka tillbaka irakier som själva ville det, men detta handlar om tvångsutvisningar!
Det har även framkommit att den svenska regeringen utövat utpressning mot den irakiska och hotat med att inte upprätta en svensk ambassad i Irak om man inte gick med på avtalet.
FN, UNHCR och Röda Korset har även riktat skarp kritik mot tvångsutvisningarna och den irakiska migrationsministern har själv sagt att man inte kan garantera säkerheten för t ex kristna irakier.
Kring klockan tolv gick representanter från Asylrörelsen in på polisstationen för att få träffa de asylsökande, men utan resultat. Polisen sa att det inte fanns tid och skyllde detta på att det var så många häktade. En representant från Röda Korset kunde dock gå in utan problem. Sedan smet det inre befälet iväg. 13.30 fick vi veta att hon gått på lunch. 14.30 hade vi ännu inte sett röken av henne.
Mikael Nilsson berättar:
– Vi fick inte komma in för att de från polisens sida inte hade tid att ta emot oss. Röda Korsets representant berättade att de asylsökande inte visste varför de tagits till förvar och vart de skulle sedan. Ingen hade berättat något för dem. En av de asylsökande hade bara kläderna på kroppen med sig, alltså byxor, skjorta och skor.
Röda Korset trodde även att de förvarstagna skulle skickas vidare vid 13-tiden. Det var förmodligen därför vi inte fick träffa dem. De drog ut på tiden för att hinna skicka iväg dem.
Eftersom de förvarstagna inte är misstänkta för något brott, har de rätt att ta emot besök. I och med att vi inte fick komma in, nekades de sina rättigheter och det genom att påstå det var så många i häktet att det inte fanns tid. Även om detta var sant, är det helt oacceptabelt att polisen tar in så många till häktet att de inte kan säkerställa alla får sina rättigheter tillgodosedda! Polisens agerade är en skandal, både humanitärt och juridiskt.
Josephine Landström