Regeringen fortsätter sitt systemskifte med att angripa sjukförsäkringen. Ersättningen för långtidssjuka sänks från 80 till 75 procent, beräkningsgrunden ändras och hårdare regler ska få den sjuke tillbaka till arbetsmarknaden, gärna efter tre månader.Moderaterna har sagt att man vill införa fler karensdagar, men folkpartiet har protesterat. Folkpartiet har lovat att också ersättningsnivån är helig, men nu sänks den. Ersättningen det första året ligger kvar på 80 procent, men nu av den historiska inkomsten, vilket i praktiken betyder att ersättningen sänks till 77 procent. För de flesta som har sjukpenning, betyder det minskad inkomst med mellan 200 och 500 kronor i månaden, enligt DN. Den ändrade beräkningsgrunden gör att också föräldrapenningen sänks.
Sammantaget innebär förändringen en besparing för staten med omkring 1,1 miljarder kronor.
För det som moderaterna i sliriga ordalag presenterat nästan som en satsning på sjuka, är ingenting annat än ett sparpaket och ett medel att få budgeten att gå ihop efter förmögenhetsskattens borttagande, sänkningen av fastighetsskatten och andra skattelättnader för de rika som presenterades i vårbudgeten.
Centerpartiet är tydliga med att man vill se en urholkning av anställningsskyddet och fler osäkra anställningar, särskilt för unga under 26 år. Regeringen säger sig värna arbetsrätten, men med det som heter ”rehabiliteringskedja” i det nya förslaget, urholkar man densamma.
Lättare att säga upp sjuka
”Rehabiliteringskedjan” ska nämligen fungera så, att personen efter tre månaders sjukskrivning ska testa om han eller hon kan göra andra arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare.Efter sex månader ska arbetsprövningen riktas mot hela arbetsmarknaden, vilket i praktiken betyder att den sjuka har sex månader på sig att bli frisk innan arbetsgivaren har rätt att säga upp henne – och därmed kringgå turordningsregeln i LAS, lagen om anställningsskydd.
Ett av de största problemen med rehabilitering idag är att det alltmer slimmade och effektiviserade arbetslivet sliter ut dem som arbetar och sedan inte har tid och plats för att rehabilitera dem. Det problemet försöker förslaget skyla över, genom ersättning via ett ännu inte preciserat system till de arbetsgivare som hjälper den sjuka tillbaka. Företag som anställer personer som har varit borta från arbetsmarknaden i mer än ett år i så kallade nystartsjobb, får dra av motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften.
Utökad företagshälsovård är en annan av förslagets delar. Företagsläkaren ska vara mer delaktig i sjukskrivningen, skriver regeringen. Men sjukskrivning i företagens regi har alltid gynnat arbetsgivaren.
Därutöver finns de skrattretande halvfartsjobben – alltså inte halvtid. Istället för att jobba fyra timmar, ska man vara på jobbet i åtta, men jobba i halv takt. Även om det skulle vara praktiskt genomförbart, vilket det inte kommer att vara på de flesta arbetsplatser, är det ett otroligt slöseri med människors tid. På ett område ser halvfartsjobb dock bra mycket bättre ut än halvtidsjobb; i statistiken, eftersom antalet arbetade timmar inte minskar.
Skrivbordsprodukt
De tuffare sjukpenningreglerna är alldeles tydligt en skrivbordsprodukt, konstruerad av människor som ingenting vet om förstörda ryggar, axlar, handleder och andra förslitningsskador – och som inte bryr sig om att ta reda på det, eftersom det inte är de sjukas intressen man vill värna om.Att ”minska utanförskapet” och att ”få de sjuka tillbaka till arbetet” är bara moderatspråk för hårdare tag mot de svagaste.
Utanförskap minskas inte av att de redan marginaliserade får sänkt ersättning. Med hårdare regler får man inte sjuka människor friska och tillbaka i arbete. Till det behövs mer resurser. Redan idag får många sjukskrivna vänta mer än sex månader på att Försäkringskassan ska handlägga deras ärenden.
Ulrika Waaranperä
