Självskadande barn får inte tillräcklig hjälp från vården

2015-09-10 13:15:21




Var femte ungdom skadar sig själv, något som ofta börjar vid 12-14 års ålder. Men dessa ungdomar får inte den hjälp de behöver från vården, utan möts istället ofta av dömande från vårdpersonal. Detta visar en ny utvärdering gjord av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).

Rapporten visar att barn och ungdomar med självskade­beteende inte får ett bra bemötande av vården eller bland andra vuxna. Självskadebeteende och psykisk ohälsa är fortfarande ett tabu som möts av fördomar från många. Men när fördomarna kommer från vården är det lätt att känna att det inte finns någon alls som lyssnar och förstår.

Ungdomar är redan i en svår tid i livet och de som också lider av psykisk ohälsa har det särskilt svårt. Det är då mycket viktigt att det finns rätt hjälp att få.

Enligt SBU upplever personer med självskadebeteende generellt att vårdpersonal inte förstår dem, utan har ett dömande förhållningssätt. Många upplever tvångsåtgärder, exempelvis tvångsvård, som någonting negativt då det upplevs som förvaring snarare än vård. Negativa erfarenheter av vården leder ofta till att människor blir avskräckta och låter bli att söka vård igen. Det gäller såväl ungdomar som vuxna.

Det är mycket viktigt för de som har självskadebeteende att få stöd och hjälp så fort som möjligt, och där har både vården och skolan ett stort ansvar. Det gäller även att se till att hjälpen faktiskt ges och att följa upp processen. Här måste vård och skola ges tillräckliga resurser för att kunna satsa på att hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa. Information  om psykisk ohälsa och självskadebeteende måste ges till alla vuxna som arbetar med barn och ungdomar för att dessa inte ska behöva mötas av okunskap och fördomar.

Skolan är menad att vara en trygg plats för alla barn och ungdomar, men så är inte fallet. Skolväsendet behöver jobba mot alla fördomar och lära ut vikten av respekt, både hos personal och elever. Även bland vårdpersonal behöver kunskaperna utökas då det finns fördomar och misstro även där. Den som söker hjälp måste alltid ha rätt att få den.

Skolan och vården behöver ökade resurser för att kunna hjälpa de barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa och självskadebeteenden. Den psykiska ohälsan tenderar att öka, inte minst bland unga. Samtidigt skär högerpolitiker ner på både skola och vård, och kraftiga nedskärningar har setts inom just psykiatrin.

För att personer som lider av psykisk ohälsa ska slippa långa väntetider, korta besökstider med långa mellanrum och dylikt krävs en rejäl satsning på psykiatrin. Samtidigt behövs självklart satsningar på resten av vården, skolan och hela välfärden. ■