Svenska arbetarrörelsens historia

Storstrejken 1909 – 100 år

Publicerad av Arne Johansson (författare)

 (photo: )

”I år är det hundra år sedan som storstrejken ställde kampen om makten över arbetsplatserna på sin spets. Konflikten banade väg för den svenska samförståndslinjen”, heter det i en artikel i Dagens Industri.

Sommarlägret – en succé

Publicerad av Carolina Löf (författare)

– Den 4 augusti 1909 inleddes storstrejken i Sverige. 300 000 arbetare gick ut i en av de största klasskonflikter­na någonsin. Arbetare över hela Europa samlade in pengar och gav stöd till strejken, berättade Per Olsson när han inledde söndagens (28 juni) stormöte på årets sommarläger. Arbetare från strejken på Lagena före midsommar deltog också på mötet.

Sverige 1918: Revolutionen följdes av allmän rösträtt

Publicerad av Arne Johansson (författare)

Allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag hade ända från början varit två av arbetarrörelsens viktigaste krav. Våren 1902 markerade den unga socialdemokratin med stöd av facken också sin ledande roll i den svenska kampen för rösträtten med en tre dagar lång politisk storstrejk. Ändå skulle det dröja ända till den tyska revolutionen 1918 i slutet av första världskriget innan högerns motstånd mot en parlamentarisk demokrati skulle brytas.

Hyreskamp pressade fastighetshajarna

Publicerad av Elin Gauffin (författare)

2008 har varit ett katastrofår för hyresrätten. I Stockholm bjuder högeralliansen ut samtliga stadens hyreslägenheter till försäljning, vilket ställt ännu fler i den redan långa bostadskön och hotar att utrota en billig, jämlik och anti-segregerande boendeform. Hyresgäströrelsen bildades ur hård kamp mot marknadskrafterna och bostadsnöden under 1900-talets första hälft.

Slaget om Olskroken

Publicerad av Elin Gauffin (författare)

Den största striden om hyreslägenheter i svensk historia var ”Slaget om Olskroken” 1936-1937. Om detta berättar Göte Brink i en fin bok full med historier, bilder och dokumentation. Fruktansvärda scener från massvräkningarna i arbetarstadsdelen Olskroken i Göteborg skakade landet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson (författare)

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

Saltsjöbadsavtalet i repris

Publicerad av Per Olsson (författare)

Strax innan julen 1938 skrev LO och SAF (nuvarande svenskt Näringsliv) under ett historiskt så kallat huvudavtal. Avtalet förhandlades fram och undertecknades på Grand Hotel i Saltsjöbaden, Stockholm – därav namnet Saltsjöbadsavtalet. Efter 1938 och krigsåren (1939-45) blev Saltsjöbadsanda ett annat ord för klassamarbete och ”arbetsfred”.

Arbetarkvinnors långa kamp

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

Varken feminismens första våg och kampen för rösträtt, eller dess andra, som inleddes under radikaliseringsperioden i slutet på sextiotalet, var de medelklasskvinnornas rörelser de ofta beskrivs som. När juridiska och sociala reformer förverkligats, har det ofta skett efter att arbetarkvinnor kollektivt tagit strid, ibland tillsammans med andra feminister, ibland tillsammans med och inom arbetarrörelsen.

Historielektion om arbetarklassen

Publicerad av Per G Johansson (författare)

När kultureliten vill hylla något historiskt, så är det alltid om någon kunglig massmördare eller en beställning av dem som har eller haft makten i samhället. Få skriver böcker om arbetare och dess klasskamp. Än färre om den fackliga kampen.

Finska klasskriget 1918

Publicerad av

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918 (photo: )

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918

Borgerliga historieskrivare brukar kalla finska inbördeskriget för ett befrielsekrig från Ryssland. I själva verket var finska inbördeskriget ett klasskrig. Det var Finlands arbetarklass och torpare, de röda, som inspirerade av ryska revolutionen kämpade för ett rättvist samhälle. De möttes av hård repression från den vita borgerliga sidan, uppbackade av Tyskland, men också av frivilliga från Sverige. Arbetarnas nederlag i maj 1918, bäddade inte bara för blodig terror i Finland, utan också för inbördeskriget som inleddes i Ryssland senare samma år.