Historia

Från fängelset till ryska revolutionen

Publicerad av

De första reaktionerna mot sprängningen av Amalthea från makthavarna och deras press var hysteriska, och kung Gustaf V åkte genast för att skaka hand med de skadade strejk­brytarna. Även från större delen av den socialdemokratiska arbetarrörelsen hördes mest avståndstaganden, även om många strejkande och unga radikala arbetare sympatiserade med motivet att slå till mot strejkbrytarna.

Revolutionsåret 1968

Publicerad av Sven Mikael Nyström (författare)

Marie-José Douet från Gauche révolutionnaire och Clare Doyle från CWI.  (photo: Matilda Eriksson)

Marie-José Douet från Gauche révolutionnaire och Clare Doyle från CWI.

Under sommarlägret hölls både stormöten och seminarier om det omvälvande året 1968.

Europa mot avgrunden – Hitler kunde ha stoppats

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

När Hitler tog makten 1933 var Tyskland ett land i kris. Första världskrigets förkrossande nederlag hade kompletterats med en ekonomisk kris, som effektivt raserat människors besparingar och liv. Socialdemokraterna var ett parti på tillbakagång och kommunisterna fokuserade mer på sin trohet mot Stalin än på att mobilisera arbetarklassen. Fältet låg öppet för nazisternas maktövertagande och Europa gick mot avgrunden.

1929: Wall Street och kapitalismen kraschar

Publicerad av Johanna Evans (författare)

Kapitalistiska kommentatorer säger att världsekonomin nu står inför kanske den värsta krisen sedan 1930-talet och kraschen på Wall Street den svarta torsdagen den 24 oktober 1929. Kraschen 1929 föregicks av ökad spekulation, ständig uppgång på börsen, kreditexpansion och av att allt fler människor belånade sina hus för att kunna konsumera. Innan 1929 spreds även myten om den krisfria, nya kapitalismen.

Revolutionsåret 1848

Publicerad av Chirstian Bunke (författare)

”Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.” Detta rungande stridsrop sattes på pränt för 160 år sedan av Karl Marx och Friedrich Engels i skriften Kommunistiska Manifestet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson (författare)

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

40 år sedan Memphisstrejken och mordet på Martin Luther King

Publicerad av Per Johansson (författare)

”Jag har valt att identifiera mig med de underprivilegierade, jag har valt att identifiera mig med de fattiga. Jag har valt att ge mitt liv för dem som lämnats utan möjligheter. Detta är den väg jag valt att gå. Om det innebär uppoffringar, om det innebär att jag måste lida, så kommer jag att gå den vägen. Om det innebär att jag kommer att dö för dem, så kommer jag att gå den vägen” (Martin Luther King, 1966).

Saltsjöbadsavtalet i repris

Publicerad av Per Olsson (författare)

Strax innan julen 1938 skrev LO och SAF (nuvarande svenskt Näringsliv) under ett historiskt så kallat huvudavtal. Avtalet förhandlades fram och undertecknades på Grand Hotel i Saltsjöbaden, Stockholm – därav namnet Saltsjöbadsavtalet. Efter 1938 och krigsåren (1939-45) blev Saltsjöbadsanda ett annat ord för klassamarbete och ”arbetsfred”.

Arbetarkvinnors långa kamp

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

Varken feminismens första våg och kampen för rösträtt, eller dess andra, som inleddes under radikaliseringsperioden i slutet på sextiotalet, var de medelklasskvinnornas rörelser de ofta beskrivs som. När juridiska och sociala reformer förverkligats, har det ofta skett efter att arbetarkvinnor kollektivt tagit strid, ibland tillsammans med andra feminister, ibland tillsammans med och inom arbetarrörelsen.

Hur uppstod kvinnoförtrycket?

Publicerad av Johanna Evans (författare)

Klassklyftorna i det svenska samhället har aldrig i modern tid varit större än nu; högerpolitiken leder till ökad ojämlikhet som slår hårdast mot kvinnor.

Underteman