Historia

40 år sedan Memphisstrejken och mordet på Martin Luther King

Publicerad av Per Johansson (författare)

”Jag har valt att identifiera mig med de underprivilegierade, jag har valt att identifiera mig med de fattiga. Jag har valt att ge mitt liv för dem som lämnats utan möjligheter. Detta är den väg jag valt att gå. Om det innebär uppoffringar, om det innebär att jag måste lida, så kommer jag att gå den vägen. Om det innebär att jag kommer att dö för dem, så kommer jag att gå den vägen” (Martin Luther King, 1966).

Saltsjöbadsavtalet i repris

Publicerad av Per Olsson (författare)

Strax innan julen 1938 skrev LO och SAF (nuvarande svenskt Näringsliv) under ett historiskt så kallat huvudavtal. Avtalet förhandlades fram och undertecknades på Grand Hotel i Saltsjöbaden, Stockholm – därav namnet Saltsjöbadsavtalet. Efter 1938 och krigsåren (1939-45) blev Saltsjöbadsanda ett annat ord för klassamarbete och ”arbetsfred”.

Arbetarkvinnors långa kamp

Publicerad av Ulrika Waaranperä (författare)

Varken feminismens första våg och kampen för rösträtt, eller dess andra, som inleddes under radikaliseringsperioden i slutet på sextiotalet, var de medelklasskvinnornas rörelser de ofta beskrivs som. När juridiska och sociala reformer förverkligats, har det ofta skett efter att arbetarkvinnor kollektivt tagit strid, ibland tillsammans med andra feminister, ibland tillsammans med och inom arbetarrörelsen.

Hur uppstod kvinnoförtrycket?

Publicerad av Johanna Evans (författare)

Klassklyftorna i det svenska samhället har aldrig i modern tid varit större än nu; högerpolitiken leder till ökad ojämlikhet som slår hårdast mot kvinnor.

Historielektion om arbetarklassen

Publicerad av Per G Johansson (författare)

När kultureliten vill hylla något historiskt, så är det alltid om någon kunglig massmördare eller en beställning av dem som har eller haft makten i samhället. Få skriver böcker om arbetare och dess klasskamp. Än färre om den fackliga kampen.

Finska klasskriget 1918

Publicerad av

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918 (photo: )

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918

Borgerliga historieskrivare brukar kalla finska inbördeskriget för ett befrielsekrig från Ryssland. I själva verket var finska inbördeskriget ett klasskrig. Det var Finlands arbetarklass och torpare, de röda, som inspirerade av ryska revolutionen kämpade för ett rättvist samhälle. De möttes av hård repression från den vita borgerliga sidan, uppbackade av Tyskland, men också av frivilliga från Sverige. Arbetarnas nederlag i maj 1918, bäddade inte bara för blodig terror i Finland, utan också för inbördeskriget som inleddes i Ryssland senare samma år.

Frankrike 1968

Publicerad av

 (photo: )

Få händelser i den moderna historien har haft en sådan betydelse som Frankrike i maj 1968. Ungdomens och arbetarnas kamp för 40 år sedan skakade kapitalismen i dess grundvalar. Det gick så långt att Frankrikes president Charles de Gaulle gick i landsflykt med hänvisning till att det hade ägt rum ”en kommunistisk revolution” i Frankrike.

Frankrike 1968, En månad av revolution, del 1

Publicerad av

”Majhändelserna” i Frankrike 1968 utgör den största generalstrejken i historien. Den exploderade med kraften hos ett vulkanutbrott. Chockvågorna spred sig över hela världen.

Frankrike 1968, En månad av revolution, del 2

Publicerad av

Samtliga partiers ledare i Frankrike visade upp sin totala hjälplöshet när de ställdes inför den omvälvande händelseutvecklingen. Arbetarorganisationernas ledare uppvisade, om något, en ännu större handlingsförlamning, ibland maskerad av radikalt buller, än de borgerliga partiernas ledare. De kommunistiska och socialistiska ledarna uppfattade sin roll som att enbart utgöra bollplank för massornas indignation, men de övervägde aldrig någonsin att de skulle kunna komma att manas till att ta över makten och införa ett nytt samhälle.

Frankrike 1968, En månad av revolution, del 3

Publicerad av Clare Doyle (författare)

Mitt uppe i spekulationerna om man stod på tröskeln till ett inbördeskrig, frågade sig statstjänstemännen hur makten skulle överföras till arbetarkommittéerna, vilket de var säkra på skulle hända! Samhällsplanerare, nyhetsbyråer och förlagsanställda anslöt sig till strejken. Galleriägare gav ut deklarationer om att ”Konsten inte är någon marknadsvara!”.

Underteman