”Tjejer ska se bra ut och vara snälla”

2006-07-28 13:48:28




Unga tjejer och killar lever i högsta grad i en könsrollsbunden verklighet. Killar ska synas och ta för sig, medan det viktigaste för tjejer är att vara snälla och se bra ut. Ändå upplevs problem med jämställdhet av de unga själva som något som hör vuxenvärlden till, konstaterar Rädda Barnen.

I förra veckan publicerades ”Styrka strategier och skenjämställdhet”, en del av Ellen-projektet som Rädda Barnen driver med sin ungdomsgrupp. Rapporten bygger på material från gruppsamtal där mellan 300 och 350 tjejer från åtta svenska orter har deltagit.

Bara jämställd i teorin

I undersökningen framkommer att tjejerna upplever sin tillvaro som jämställd – i teorin. De verkar kunna genomskåda reklamens utseendefixering och kallar den sexistisk, men samtidigt är det väldigt viktigt hur man ser ut som tjej.
När de egenskaper som gör killar respektive tjejer populära sammanställs, handlar två punkter på killarnas lista om utseende. På tjejernas lista är det fem: allt ifrån stora bröst till att ha smink.
Tjejerna får också sin status genom att vara – killarna får det genom att göra. Ett vanligt skällsord mot killar är ”bög”, vilket ses som någon som är just omanlig. När tjejer kallas för hora handlar det däremot om att hon anses ha tagit för sig för mycket – oftast sexuellt.
Beskrivningarna av hur en tjej ska vara kan sammanfattas med ordet lagom. Man får inte vara för sminkad, men det är viktigt att visa att man bryr sig om hur man ser ut. Man ska inte heller ta för mycket plats, men vara lagom uppkäftig.
Att kräva uppmärksamhet ses som ett manligt beteende. När tjejerna ska förklara varför killar tar mer plats än tjejer, handlar diskussionerna om mognad.
En del tjejer säger att killar är stökigare för att de är omogna, men andra tjejer säger emot och menar att det kanske bara är något som man säger. Det finns också en uppfattning om att killar har bättre självförtroende och att de är tryggare, eftersom de inte riskerar våld och kränkningar på samma sätt som tjejer. När tjejerna fick skriva ner sina erfarenheter av kränkningar blev tavlan full-klottrad. När våldtäkter diskuterades, sa en del grupper att det aldrig är tjejens fel, men hos en del fanns föreställningen att tjejen ändå har ett ansvar för att ”bete sig rätt” och till exempel undvika att gå hem själv, vara lättklädd eller bli för full.

Vägra Kallas Hora

Rapporten bekräftar att könsrollerna fortfarande existerar och begränsar. Den ger också en bild av frånvarande vuxna som inte ingriper vid sexuella trakasserier och av skolans sexualundervisning som otillräcklig. Därför är den ännu ett kvitto på hur viktigt arbetet med Vägra Kallas Hora är och motiverar kampen för att skolan ska ges mer resurser till att ta ett större ansvar för sexuella trakasserier och genusrelaterade problem.

Ulrika Waaranperä