Trots ny asyllag – utvisningarna fortsätter

2006-08-14 12:48:15




Den nya asyllagen, som pressades fram av flyktingamnestirörelsen förra året, har gett nytt hopp till en del flyktingar.
Den nya lagen har dock inte stoppat utvisningarna till tortyr och diktatur. Offensiv har besökt asylmottagningen i Harads utanför Boden och pratat med några flyktingar som hotas av utvisning. I Luleå planeras nu en ny demonstration för asylrätten.

Tania Baquiyeva har varit i Sverige i 16 månader med sina två barn, 15 och elva år gamla.
Hon kommer från Kazakstan men tillhör en minoritetsgrupp som heter uigurer. Deras ursprung är Östturkistan eller ”Xinjiangs autonoma uiguriska republik” i Kina där de lever under hårt förtryck av den kinesiska staten, som efter 11 september kallar uigurerna för ”terrorister”. Därför finns uigurer spridda över hela centralasien och diskrimineras ofta hårt.
– Jag fick sparken från mitt jobb som banktjänsteman. Mina barn fick inte längre gå i skola och jag har fråntagits mitt kazakiska medborgarskap. I fyra år flyttade jag runt i Kazakstan för att fly trakasserier innan jag tvingades lämna landet, berättar Tania Baquiyeva, som nu är aktiv i svensk-uiguriska kommittén.

Avslag

I Utlänningsnämndens avslagsbeslut som kom i januari, sägs att trakasserierna inte beror på ”nationalitet eller tillhörighet till viss samhällsgrupp” och att de kriminella handlingarna genomförts av ”enskilda myndighetspersoner” och ”ej sanktionerade av kazakiska statsmakten”. Detta trots att myndigheternas trakasserier har inträffat i flera olika städer.
– Om jag skickas tillbaka finns stor risk att jag överlämnas till de kinesiska myndigheterna, säger Tania.
Tamilla Bashirova kom till Sverige för ett år och fyra månader sedan med sina två barn, 15 och tio år gamla. Innan hon tvingades fly var hon aktiv i oppositionspartiet Vahdat i Azerbajdzjan.
– Jag hade det bra, hade ett bra hus och jobbade på universitetet. Men efter att jag försökt få människor att rösta i presidentvalet för att förhindra den sittande presidentens valfusk, så började trakasserierna, berättar Tamilla Bashirova.
– Personer från myndigheterna kom till mitt kontor för att visa att de visste var jag jobbade och de sa att de visste var mina barn befann sig. Jag var rädd att bli dödad eftersom många andra ur oppositionen dödats eller ”försvunnit”. Förra året dödades en journalist från Vahdat.

”Inga problem”?

– Migrationsverket säger att det inte finns några problem i mitt land och att det skrivit på europakonventionen. Ja, det är inget fel på mitt land, men på presidenten Ilham Alijev. Han har ärvt makten av sin pappa och styr landet som maffian, han säljer ut landets olja till utländska företag.
– Förut var mitt land som Sverige, folk hade arbete och bostad. Barnen gick i skola. Det fanns problem men de var små jämfört med idag. Idag är det mycket nationella problem och det pågår många krig i centralasien. Mitt land har gått tillbaka till samma kapitalism som för 70 år sedan.

Det råder fullt krig

Selahattin Omput är kurd från den turkiska delen av Kurdistan. Han kom med sin fru och tre barn till Sverige för 17 månader sedan, på flykt undan den turkiska staten.
– Idag råder fullt krig i Turkiet. Mina barn har inga id-handlingar för att kunna gå i skola etc. För att få handlingar måste vi gå till polisen. Om jag skickas tillbaka tar polisen mig och jag kommer hamna i fängelse, bli torterad och dödad.
En annan kurdisk kvinna berättar att turkiska militärens trakasserier och krig nu resulterat i att det förbjudna kurdiska partiet PKK återupptagit striderna mot militären.
I Turkiet kunde Selahattin genom sitt jobb hjälpa det kurdiska folket som förtrycks hårt av de turkiska myndigheterna. Det får inte pratas kurdiska offentligt och det är förbjudet att säga att man är kurd – alla i Turkiet är ”turkar”.
Militären hade inga bevis för att Selahattin tillhörde ”milisen” men de kom ofta till hans hus och rev sönder inredning och möbler. Han arresterades och misshandlades flera gånger av turkisk polis innan familjen flydde till Sverige.
Migrationsverket säger att situationen i Turkiet är bra, och blir ännu bättre när Turkiet går med i EU. Besluten att hindra kurder från Turkiet att få asyl är till stor del politiskt. EU och Sverige vill skapa bra relationer till det land som kan vara EU:s förlängda arm mot Centralasien och Mellanöstern.

Jonas Brännberg