Bokrisen i USA fortsätter att förvärras. Husmarknaden befinner sig i sin värsta nedgång sedan 1930-talets eko- nomiska depression. Två miljoner amerikaner fick lämna sina hem förra året, och 2,5 miljoner väntas bli av med sina hus detta år. I världens rikaste land ökar nu antalet människor som lever i hunger och fattigdom.Den nuvarande ekonomiska krisen härrör ur de senaste 20 årens spekula-tionsiver. Istället för att investera sina vinster har storföretagen, som styr ekonomin, jagat efter snabba pengar genom spekulation.
Men de ekonomiska bubblorna har nu spruckit. Bobubblan var den första att spricka. Krisen på bomarknaden gav omedelbart upphov till en global finanskris.
Att USA:s regering (staten) nu har tagit över de två bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac markerar ett nytt kapitel i denna kris.
Fannie Mae och Freddie Mac står tillsammans för nästan hälften av USA:s bolånemarknad, med garanterade värden på drygt 5 000 miljarder dollar (30 000 miljarder kronor).
Huspriserna fortsätter att rasa. Under andra kvartalet i år föll priserna med 15,4 procent jämfört med samma period i fjol, enligt Standard & Poor’s/Case Shillers husprisindex. Prisraset har ökat fart jämfört med första kvartalet och raset är det störs-ta någonsin i indexets historia.
Om man ser till Standard & Poor’s/Case Shillers index ser man att huspriserna i USA nådde sin toppnivå runt juni-juli 2006. Sedan andra kvartalet 2006 har indexet ständigt sjunkit. Andra kvartalet 2006 låg indexet på 189,93 och andra kvartalet i år låg det på 155,32.
Man gör en beräkning som omfattar 10 städer och en som omfattar 20, och de har sedan juni 2006 sjunkit med 20,3 respektive 18,8 procent. Las Vegas är den fortsatt svagaste marknaden, där huspriserna genomgår en årlig minskning på 28,6 procent, följt av Miami och Phoenix med minus 28,3 procent respektive minus 27,9 procent. Undersökningarna visar att marknader som låg i topp under fastighetsboomen är de som nu sjunker allra mest.
Krisen på bomarknaden visar alltså inga tecken på återhämtning. Siffrorna för juli visar på en markant ökning av antalet människor som förlorade sina hus.
Fler än 272 000 hus, det vill säga ett på 464 hushåll, befann sig under juli månad i något stadium av utmätning. Detta var 8 procent mer än i juni, och 55 procent fler än i juli 2007, enligt Realty Tracs senaste rapport.
På ett år har antalet hus som återtagits av bankerna stigit med 184 procent. Det har tillsammans med få sål- da hus skapat ett lager av bankägda hus som är till salu.
Inflationen låg i juli på 5,6 procent vilket är den högsta siffran på 17 år. Prisökningarna gäller framför allt mat och bränsle.
Arbetslösheten fortsätter att stiga, och antalet sysselsatta blir färre.
I fredags kom nya dystra siffror från landets arbetsmarknadsdepartement, som visade att antalet sysselsatta minskade med 84 000 personer under augusti. Arbetslösheten låg på 5,7 procent i juli och steg till 6,1 procent i augusti, vilket är sämre än väntat.
88 736 personer varslades om uppsägning i augusti, jämfört med 103 312 personer i juli.
En sammanställning visar att 667 996 personer har varslats om uppsägning i år, vilket är 29 procent fler än samma period 2007.
Bilindustrin, den offentliga sektorn och detaljhandelssektorn har drabbats hårdast (DN den 3 september).
Den ekonomiska och sociala kris som växer fram i det amerikanska samhället är allvarlig. Det finansiella systemet räddas genom att man injicerar stora allmänna tillgångar, medan levnadsstandarden undermineras av exploderande bensinpriser, kollapsande husvärden och utvecklingen mot en ekonomisk recession. Till detta kommer också det katastrofala privatstyrda sjukvårdssystemet, den oacceptabla kostnaden för barnomsorg, fa- miljer som kämpar för att inte hamna i skuld, klimathotet, och så vidare.
Många människor är förtvivlade och hoppas på en förändring i det kommande presidentvalet. Men trots alla allvarliga problem det amerikanska folket står inför idag så erbjuder ingen kandidat några lösningar.
Enligt ekonomerna Linda Bilmes och Joseph Stiglitz kan invasionen och ockupationen av Irak nå en kostnad på 3 000 miljarder dollar (20 000 miljarder kronor).
Pengar finns för att kriga i Irak och rädda rika investerare på Wall Street, men sjukvård, barnomsorg, boende, kollektivtrafik och jobb med löner man kan leva på finns det inte pengar till.
Samtidigt som antalet amerikaner som svälter och lever i fattigdom ökar har storföretagen mottagit stora subventioner.
Steve Greenhouse har i sin bok The Big Squeeze visat att nettolönen från 1979 till 2005 stigit med endast 6 procent för de 20 procent fattigaste hushållen. För de rikaste 1 procenten har lönen stigit med 228 procent. Under samma tid har bruttonationalprodukten mer än fördubblats. Den genomsnittliga vd:n tjänar nu 369 gånger mer än en genomsnittlig arbetare.
Kostnaden för en familjs sjukersättning har stigit med 83 procent under de senaste sex åren, och allt fler står utan sjukförsäkring och möjlighe- ter till sjukvård. När arbetslösheten stiger och maten blir dyrare kommer fler och fler människor att bli tvungna att använda matkuponger eller gå till matbanker och soppkök för att överleva.
Forskare på St Christophers barnsjukhus i Philadelphia har rapporterat om effekterna av stigande matpriser. Unga barn kommer dagligen till akuten för att de är underviktiga, anemiska och lider av undernäring. En nä- ringsfattig diet kan skada hjärnans utveckling, speciellt för barn under tre år, och resultera i livslånga men.
Hunger är ett allvarligt problem året om i varje område i USA.
Under 2006 beräknade USA:s jordbruksdepartement att mer än 35 miljoner människor, varav 12,6 miljoner barn, levde i hushåll vars matförsörjning inte var självklar.
Feeding America uppger att 2006 levde nära 37 miljoner människor, eller 12,3 procent av USA:s befolkning, i fattigdom. Feeding America förser mer än 25 miljoner hungriga amerika-ner med mat årligen; äldre, familjer och barn som är i akut behov av mat. Hunger är ett utbrett problem i USA, samtidigt som landet är den största och mest effektiva matproducenten i världen. Feeding America säger att det krävs ungefär 250 miljoner dollar (1,6 miljarder kronor) om året för att möta efterfrågan på mat, vilket motsvarar 0,02 promille av USA:s försvarsbudget.
Det är skrämmande siffror som visar hur många som levde i fattigdom och hunger 2006, då ekonomin ännu inte hade börjat dala neråt och huspriserna befann sig på sin topp. Den ekonomiska krisen kommer att fortsätta att utvecklas, samtidigt som den sociala krisen kommer att förvärras. Arbetare och fattiga kommer att få ta smällen för den kris som kapitalismens girighet har skapat.
Många vänder sig desperat till det kommande presidentvalet, och sätter sitt hopp till demokraternas Barack Obama och hans löften om ”förändring”.
Obama kommer emellertid inte att bringa förändring. Han står, precis som de andra politikerna, på storföre-tagens och inte på arbetarnas sida. Med miljoner som förlorat sina hem, stigande arbetslöshet och utan några sociala skyddsnät står nu det amerikanska folket inför den ekonomiska krisens djupa och långtgående effekter.
Johanna Evans
